Visar inlägg med etikett Linnet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Linnet. Visa alla inlägg

torsdag 1 januari 2015

Linnet


Linnet.

Kaninen Ida vaknade i skogen. Reste sig upp, och såg sig kring. Gäspade, och sträckte på sig. Hon hade ett gult nattlinne. Kläderna låg på stolen. Hon tog av nattlinnet, och satte på en rosa blus, och en röd kjol. Knästrumpor, och tennisskorna. Skuttade upp på byrån, och såg ut genom fönstret. Himmelen var blå, fast det var tidig morgon. Vände sig om, och tog ett skutt ned. Katten Jam sov på sin plats. Tom sov bredvid sin Agnes. Barnen låg i soffan och sov lugnt. Kaminens lucka stod öppen. Locket var av. Några förkolnade vedträn låg på botten. Vedkorgen var halvfull. Toms broder hade varit där med ett lass ved. Hon öppnade dörren till övre hallen. Skuttade ut. Sval luft strömmade mot henne, det var kyligare utanför sovrummet. Stängde dörren försiktigt efter sig, och gick fram till trappan. Skuttade lugnt ned, till hallen, och vidare till verandan. Matskålen var nästan tom. En liten bit morot fanns där. Hon gnagde och mumsade. Solen stod lågt, och värmde inte ännu. Hon tänkte på sina konstiga drömmar, och boken hon höll på med. Den handlade om drömmar. Hon läste förordet igen. Så här lät det. På dessa sidor ska jag berätta lite om drömtydning, hur man tolkar inre bilder och symboler och lite om drömtolkning. 

En viktig regel är att alla symboler och drömmar är personliga, så ingen annan kan säga att ens egna tolkningar gäller för andra. Den som får den inre bilden, drömmen eller symbolen är den enda som har tolkningen. När man tolkar de bilder och budskap man får i drömmar och meditationer är det bästa sättet att förstå budskapet att föreställa sig att man är personen i drömmen eller meditationen och fråga inom sig vad personen vill förmedla för budskap. Hon slog igen boken, och satte sig bekvämare. Katten Jam vaknade. Satte sig upp, och såg sig kring. Idas plats var tom. Tom sov hos sin Agnes. Barnen sov lugnt i kökssoffan. Han tog av sig pyjamasen, och satte på en blå tröja, och shortsen. Sockar, och träningsskorna. Tittade ut genom fönstret. Himmelen var blå. Kaminens lucka stod öppen. Några förkolnade vedpinnar låg på botten. Toms broder hade lämnat ved igår. Jam öppnade dörren, och gick ut i övre hallen. Stängde dörren försiktigt efter sig. Det var svalare utanför sovrummet. Smög ned för trappan, till hallen. ”Hurra”, utbrast Ida. De kramades, och gick tillbaks ut på verandan. Ida ville berätta om sin bok. Jams skål var tom. De satte sig bekvämt, och Ida berättade.  

Med drömtydning lade Freud år nittonhundra grunden till det som kom att bli psykoanalysen. Boken präglas i hög grad av Freuds skarpa iakttagelseförmåga, hans träffsäkra intuition och glödande entusiasm. Här presenterar han för första gången sina djärva tankar om människans drömliv och omedvetna processer, en utmaning såväl för den psykologiska och filosofiska forskningen som för människans vardagliga självförståelse. Freud själv kallade drömtydningen för "kungsvägen till det omedvetna" och gav den en nyckelroll i psykoanalytisk teori. Freuds idéer möttes till en början, som så många andra revolutionerande tankegångar, av skepsis. Men Freud vann respekt. Hans drömanalys var ingen vidskeplig drömmystik. Med utgångspunkt i ett rikt drömmaterial, sitt eget och andras, lade han fram sin tolkning av drömmarnas innebörd och deras samband med det omedvetna själslivet. Freud upptäckte att drömmen har ett latent innehåll, dolt bakom drömberättelsen och det manifesta innehållet. Genom fritt associerande kan det latenta dröminnehållet frigöras. Numera har många av Freuds teorier blivit en självklar del av vårt tänkande. 

Intressant, tyckte Jam. Han hade börjat acceptera Idas oerhörda pratsamhet. Tom vaknade. Gäspade, och sträckte på sig. Satte sig upp, och såg sig kring. Jams plats var tom. Idas också. Agnes sov bredvid honom. Kysste henne på pannan, och steg upp. Bytte nattröjan mot en ny. Tog på shorts och träningsskorna med kardborreband. Gick ut i övre hallen. Stängde dörren försiktigt efter sig. Gick ned för trappan till hallen. ”Hurra”, utbrast Ida. Alla tre kramades. Jam ville berätta om sina tankar för Tom. Prata du Jam, tyckte Tom. Jam talade. Enligt tidigare beräkningar verkade det som att när jorden, på sin bana genom rymden, sveper igenom den mörka materia som man tänker sig fyller vår galax, skulle en del av de mörka partiklarna ibland kunna kollidera med atomkärnor i jorden, tappa lite energi och hamna i bundna banor kring, eller genom, jorden och göra om det flera gånger och genom årmiljonerna till slut hamna mitt inne i jorden. Om jorden efter fyra miljarder år sopat ihop tillräckligt många mörka partiklar skulle de kunna reagera med varandra och bilda andra partiklar, till exempel neutriner, som kan komma ut och detekteras. Intressant, tyckte Tom. Är ni inte hungriga, undrade han? Vi är vrålhungriga, sade Jam. Ni verkar vara vänner? Vi är de bästa vänner, slutade de små!

fredag 12 december 2014

Linnet


Linnet.

Kaninen Ida vaknade i skogen. Sträckte på sig, och gäspade. Såg sig runt. Katten Jam låg på sin plats, och sov. Tom sov. Han rörde sig oroligt i sömnen. Det ryckte i Jams morrhår. Båda drömmer, tänkte hon. Agnes sov, liksom barnen. Ida hade sitt röda nattlinne med volanger. Hon satte sig upp. Tog av linnet, och bytte till en röd kjol, och en rosa blus. Vita knästrumpor med röda tvärränder. Det var kallt på golvet. Hon tog på tennisskorna. Skuttade upp på byrån vid fönstret, och tittade ut. Himmelen var blågrå. Solen hade just gått upp. Tog ett hopp ned igen, och gick fram mot dörren. Öppnade försiktigt. Det var svalt utanför sovrummet. Stängde dörren efter sig, och gick fram mot trappan. Tassade ned till hallen, och såg ut på verandan. En halv morot låg i skålen. Började genast gnaga. Åt koncentrerat. Skuttade ut till köket. Såg järnringen till källaren. Fortsatte till vardagsrummet. Den öppna spisen var inte använd på länge. Några förkolnade vedträn låg på botten. Vedkorgen var nästan tom. Hon lade sig i den mjuka soffan, och tänkte. Hon hade drömt. En dag bryter en flock vildkaniner upp från sina ängar, hotade av människornas framfart, för att söka sig en ny boplats. Den lilla Femman har anat faran, den handlingskraftige.

Hassel blir ledaren, och de får med sig den stöddige Kronan, den poetiske Maskros, den klipske Björnbär och några till. Fiender och farligheter väntar i det grönkulliga landskapet och ställer dem på svåra prov. När de efter tusen äventyr kan förverkliga drömmen om ett nytt hem på Watership Down, är de inte samma sorglösa och oerfarna varelser som en gång gav sig i väg. Jam vaknade, och sträckte på sig. Han reste sig, och såg sig kring. Idas plats var tom. Agnes och Tom sov i sina sängar. Barnen sov i kökssoffan. Han tog av pyjamasen, och satte på en tunn tröja. De ljusblå shortsen, och sockar. Träningsskorna. Skuttade upp på byrån vid fönstret, och tittade ut. Solen var uppe, och hade börjat värma. Skuttade ned igen, och kände på dörren. Öppnade, och sval luft strömmade mot honom. Tog trappan ned i några skutt, till hallen. Gick ut till verandan. Ingen Ida där. Skålarna var tomma. Gick in i vardagsrummet. ”Hurra”, utbrast Ida! De kramades. Ida ville berätta sin dröm. Jam ville berätta om en spännande bok. Figurerna i böckerna består i huvudsak av katter. Pelle Svanslös är en godhjärtad och godtrogen katt som ständigt blir lurad och mobbad av Elaka Måns och hans eftersägare Bill och Bull. Det goda segrar dock alltid och Pelle får även uppleva kärleken tillsammans med Maja Gräddnos. 

I de första böckerna är Pelle familjekatt i en lägenhet på Åsgränd vid Övre Slottsgatan i Uppsala hos barnen Olle och Birgitta, men då han växer upp inleder han ett samboförhållande med Maja i en källarglugg. De flesta böckerna utspelar sig i Uppsala, och de ortnamn som ingår i många katters namn ligger också i och omkring Uppsala. Tom vaknade. Gäspade, och sträckte på sig. Satte sig upp, och tog av nattröjan. Bytte till en ren. Hämtade jeansshortsen, och tog på dem, samt sockar. Träningsskorna. Det var svalt på golvet. Tittade ut genom fönstret. Himmelen var blågrå. Kaminen stod öppen. Några förkolnade vedpinnar låg på botten. Vedkorgen var halvfull. Locket på kaminen var av. De hade gjort raketer på kvällen. Några hade blivit riktigt bra. Han såg på Agnes. Hade drömt om henne. Hon steg på en spårvagn och försvann. I en annan dröm försvann hon i folkvimlet. Det var otäcka drömmar. Han kände på dörren. Öppnade. Sval luft mötte honom. Stängde dörren efter sig, och gick fram till trappan. Tänkte på gårdagens TV-program. Nobelpriset är årliga internationella utmärkelser, som av skandinaviska kommitéer tilldelas personer som gjort viktiga insatser eller framsteg inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete. 

Priserna fastställdes av dynamitens uppfinnare, Alfred Nobel, genom dennes testamente från artonhundra nittiofem, och delades ut första gången nittonhundraett. Varje nobelpris anses som den mest prestigefyllda utmärkelsen inom sitt område. Tom gick ned för trappan. Gick ut på verandan. Ingen Ida eller Jam var där. Han tog skålarna, och gick till köket. Rotade i skafferiet. Hittade mat till de små. Satte på kaffevatten till värmning. Gick in i vardagsrummet. ”Hurra”, utbrast Ida. God morgon, sade Jam. De kramades, och gick ut i köket. Tom serverade maten, till de små. De åt koncentrerat, under tystnad. Han gjorde klart sitt kaffe. Jam blev klar med kattmaten, och gick över till mjölken. Ida blev klar med potatisen, och började med moroten. Tom åt sin banan. Smuttade på kaffet. Ida ville berätta sin dröm. Jam om sin bok. Tom sitt TV-program. Vi är i alla fall vänner, eller hur, undrade han? Vi är de bästa vänner, svarade de små. Vi älskar varandra, slutade Tom!