fredag 27 februari 2015

Månen


Månen:

Kaninen Ida vaknade i skogen. Hon gäspade, och sträckte på sig. Hon klädde sig, och gick ut genom dörren. Stängde den efter sig, gick försiktigt ned för trappan, till hallen. Fortsätter ut på verandan. Hennes skål är tom. Hon sätter sig bekvämt, och väntar på Jam, och Tom. Katten Jam vaknar, och sträcker på sig. Han stiger upp, och klär på sig. Kortbyxor, och en tunn blå tröja. Träningsskor med kardborreband. Öppnar försiktigt dörren. Stänger den efter sig, och går fram till trappan. Han är fylld av tankar. Går ned till hallen, och fortsätter till verandan. Hans skål är tom. Ida blir lycklig när han kommer. De kramas, och pussas. Jam vill berätta för Ida om ett TV-program han såg igår. Jam är också lite stolt över att vara svensk. Han berättar. Men en svensk kamera från Hasselblad förevigades den första månlandningen 1969. Se den på Tekniska museet. "Det är ett litet steg för en människa, men ett jättelikt språng för mänskligheten!" Dessa berömda ord yttras av Neil Armstrong, när han den 20 juli 1969 som den första människan sätter sin fot på månens yta. Han och Edwin "Buzz" Aldrin har landat med månlandaren Örnen i Stillhetens hav medan den tredje av astronauterna, Michael Collins, fortsätter i omloppsbana runt månen med moderfartyget. Månlandningen den 20 juli är resultatet av en massiv amerikansk satsning och en triumf för amerikansk teknologi. 

1957 har ryssarna sänt upp Sputnik 1 och strax därefter Sputnik 2 med rymdhunden Lajka. Sovjet har tagit steget in i rymdåldern och för USA gäller det att hämta in försprånget och ta ledningen. 1958 skapar den amerikanska regeringen NASA som ska spela en nyckelroll i rymdprogrammen. Den ryske astronauten Jurij Gagarins rymdfärd runt jorden 1961 väcker enorm uppmärksamhet och får president Johan F. Kennedy att fatta ett drastiskt beslut, nämligen att det amerikanska rymdprogrammet ska ha som mål att innan 1960-talets slut landsätta en man på månen och föra honom tillbaka till jorden. För det syftet startar USA Apolloprogrammet. Det pågår mellan 1961 och 1972 och innehåller17 rymdfärder. De första sex är obemannade försöksfärder. 1967 exploderar Apollo 1 vid ett markprov, varvid tre astronauter omkommer. Från 1968 med Apollo 7 är färderna bemannade, men först Apollo 11 utför månlandningen den 20 juli 1969. För Apollo 13 blir månfärden i april 1970 dramatisk. En syretank exploderar och gör att man inte kan utföra den planerade månlandningen. I stället får de tre astronauterna flyga tillbaka till jorden i den svårt skadade kapseln. Händelsen blir en känd film med Tom Hanks som en av astronauterna. Apollo 17, 1972, är den sista månfärden i Apolloprojektet. 

Tekniska museets månsten kommer från den månfärden. Apollo 11 är den mest kända av rymdfärderna i Apolloprojektet. Miljoner TV-tittare följer starten från Cape Kennedy den 16 juli klockan 9:32 när den väldiga bärraketen Saturnus 5 lyfter med sin last, totalt ca 3 000 ton och med en höjd av omkring 130 meter. Själva rymdskeppet, Apollo 11, väger ca 45 ton och består av tre delar: rymdkabin, månlandare och däremellan en service- och kommandomodul. Efter en färd på fyra dygn lägger sig farkosten i en bana runt månen. Astronauterna Aldrin och Armstrong flyttar över till månlandaren, kopplar loss den och genomför en landning i Stillhetens hav. Där sänder Armstrong sitt första meddelande från månen till basen i Houston, Texas: "Houston, här är Stillhetens bas. Örnen har landat." Armstrong och Aldrin tillbringar två och en halv timme på månen med att samla in över 21 kilo månsten, placera ut en rad instrument som skulle bli kvar efter deras avresa och ta en mängd fotografier. De flesta tagna på Aldrin då det är Armstrong som håller i kameran. Efter knappt ett dygn lämnar astronauterna månen för återfärd till jorden och den 24 juli landar kommandomodulen i Stilla havet där den plockas upp av hangarfartyget Hornet med president Richard Nixon ombord. I och med den lyckade månlandningen står USA som segrare i rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjet. 

Intressant, kommenterade Ida. Hon var trött på Jams ständiga föreläsningar. Hon var hungrig, och hade svårt att intressera sig för Jams berättande. Just nu väntade hon mest på Tom. Han dröjde, så Ida tog chansen att också berätta. Hon började. Det som vi vanligtvis kallar för solrosens blomma är egentligen en blomkorg som består av både strålblommor och diskblommor. Strålblommorna är oftast gula och sitter i kanten medan diskblommorna är de bruna tratt- eller rörlika blommorna i mitten av korgen. Förutom gula solrosor finns också blommor i vitt, kastanjebrunt eller i olika röda nyanser, blommorna kan vara både en- och flerfärgade. Helianthus - från grekiska helios, sol och anthemon, blomma annuus - som varar ett år. Ettårig ört som odlas på sydligare breddgrader för de oljerika frönas skull. Blomman fördes till Europa i slutet at 1500-talet. Solrosor finns tillgängliga främst mellan mars och december. Bäst hållbarhet får man om man ställer blommorna svalt. Såväl enkla som dubbla sorter finns. Blad som riskerar att hamna i vattnet tas bort och blommorna ges ett färskt snitt innan de sätts i ljummet vatten med extra näring. Även några av bladen som inte är i riskzonen för att hamna i vattnet kan tas bort för bättre hållbarhet. Solrosor kan också användas som krukväxt inomhus och de är även trevliga i samplanteringar utomhus. Solrosor odlades redan 3000 f Kr av nordamerikanska indianer. Jam blev inte sur. Tom vaknade, och satte sig upp. Han klädde sig och gick ned till de små. Vi älskar varandra, slutade de!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar