Månen:
Kaninen Ida vaknade i skogen. Hon gäspade, och sträckte på
sig. Hon klädde sig, och gick ut genom dörren. Stängde den efter sig, gick
försiktigt ned för trappan, till hallen. Fortsätter ut på verandan. Hennes skål
är tom. Hon sätter sig bekvämt, och väntar på Jam, och Tom. Katten Jam vaknar,
och sträcker på sig. Han stiger upp, och klär på sig. Kortbyxor, och en tunn
blå tröja. Träningsskor med kardborreband. Öppnar försiktigt dörren. Stänger
den efter sig, och går fram till trappan. Han är fylld av tankar. Går ned till
hallen, och fortsätter till verandan. Hans skål är tom. Ida blir lycklig när
han kommer. De kramas, och pussas. Jam vill berätta för Ida om ett TV-program
han såg igår. Jam är också lite stolt över att vara svensk. Han berättar. Men
en svensk kamera från Hasselblad förevigades den första månlandningen 1969. Se
den på Tekniska museet. "Det är ett litet steg för en
människa, men ett jättelikt språng för mänskligheten!" Dessa berömda ord
yttras av Neil Armstrong, när han den 20 juli 1969 som den första människan
sätter sin fot på månens yta. Han och Edwin "Buzz" Aldrin har landat
med månlandaren Örnen i Stillhetens hav medan den tredje av astronauterna,
Michael Collins, fortsätter i omloppsbana runt månen med moderfartyget. Månlandningen
den 20 juli är resultatet av en massiv amerikansk satsning och en triumf för
amerikansk teknologi.
1957 har ryssarna sänt upp Sputnik 1 och strax därefter
Sputnik 2 med rymdhunden Lajka. Sovjet har tagit steget in i rymdåldern och för
USA gäller det att hämta in försprånget och ta ledningen. 1958 skapar den
amerikanska regeringen NASA som ska spela en nyckelroll i rymdprogrammen. Den
ryske astronauten Jurij Gagarins rymdfärd runt jorden 1961 väcker enorm
uppmärksamhet och får president Johan F. Kennedy att fatta ett drastiskt
beslut, nämligen att det amerikanska rymdprogrammet ska ha som mål att innan
1960-talets slut landsätta en man på månen och föra honom tillbaka till jorden.
För det syftet startar USA Apolloprogrammet. Det pågår mellan 1961 och 1972 och
innehåller17 rymdfärder. De första sex är obemannade försöksfärder. 1967
exploderar Apollo 1 vid ett markprov, varvid tre astronauter omkommer. Från
1968 med Apollo 7 är färderna bemannade, men först Apollo 11 utför månlandningen
den 20 juli 1969. För Apollo 13 blir månfärden i april 1970 dramatisk. En
syretank exploderar och gör att man inte kan utföra den planerade
månlandningen. I stället får de tre astronauterna flyga tillbaka till jorden i
den svårt skadade kapseln. Händelsen blir en känd film med Tom Hanks som en av
astronauterna. Apollo 17, 1972, är den sista månfärden i Apolloprojektet.
Tekniska museets månsten kommer från den månfärden. Apollo 11 är den mest kända
av rymdfärderna i Apolloprojektet. Miljoner TV-tittare följer starten från Cape
Kennedy den 16 juli klockan 9:32 när den väldiga bärraketen Saturnus 5 lyfter
med sin last, totalt ca 3 000 ton och med en höjd av omkring 130 meter. Själva
rymdskeppet, Apollo 11, väger ca 45 ton och består av tre delar: rymdkabin,
månlandare och däremellan en service- och kommandomodul. Efter en färd på fyra
dygn lägger sig farkosten i en bana runt månen. Astronauterna Aldrin och
Armstrong flyttar över till månlandaren, kopplar loss den och genomför en
landning i Stillhetens hav. Där sänder Armstrong sitt första meddelande från
månen till basen i Houston, Texas: "Houston, här är Stillhetens bas. Örnen
har landat." Armstrong och Aldrin tillbringar två och en halv timme
på månen med att samla in över 21 kilo månsten, placera ut en rad instrument
som skulle bli kvar efter deras avresa och ta en mängd fotografier. De flesta
tagna på Aldrin då det är Armstrong som håller i kameran. Efter
knappt ett dygn lämnar astronauterna månen för återfärd till jorden och den 24
juli landar kommandomodulen i Stilla havet där den plockas upp av
hangarfartyget Hornet med president Richard Nixon ombord. I och med den lyckade
månlandningen står USA som segrare i rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjet.
Intressant, kommenterade Ida. Hon var trött på Jams ständiga föreläsningar. Hon
var hungrig, och hade svårt att intressera sig för Jams berättande. Just nu
väntade hon mest på Tom. Han dröjde, så Ida tog chansen att också berätta. Hon
började. Det som vi vanligtvis kallar för solrosens blomma är
egentligen en blomkorg som består av både strålblommor och diskblommor. Strålblommorna
är oftast gula och sitter i kanten medan diskblommorna är de bruna tratt- eller
rörlika blommorna i mitten av korgen. Förutom
gula solrosor finns också blommor i vitt, kastanjebrunt eller i olika röda nyanser,
blommorna kan vara både en- och flerfärgade. Helianthus
- från grekiska helios, sol och anthemon, blomma annuus
- som varar ett år. Ettårig ört som odlas på sydligare breddgrader för de
oljerika frönas skull. Blomman fördes till Europa i slutet at 1500-talet.
Solrosor finns tillgängliga främst mellan mars och december. Bäst
hållbarhet får man om man ställer blommorna svalt. Såväl
enkla som dubbla sorter finns. Blad som riskerar att hamna
i vattnet tas bort och blommorna ges ett färskt snitt innan de sätts i ljummet
vatten med extra näring. Även några av bladen som inte är i riskzonen för att
hamna i vattnet kan tas bort för bättre hållbarhet. Solrosor
kan också användas som krukväxt inomhus och de är även trevliga i
samplanteringar utomhus. Solrosor odlades redan 3000
f Kr av nordamerikanska indianer. Jam blev inte sur. Tom vaknade, och satte sig
upp. Han klädde sig och gick ned till de små. Vi älskar varandra, slutade de!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar