Tofsar

Tofsar.

Kaninen Ida vaknade. Gäspade och sträckte på sig. Det var i skogen. De hade varit ute på ön länge. Hon bytte om, och satte upp håret i två tofsar. Gick ned i köket, och vidare till verandan. Väntade otåligt på Jam, och Tom. Idag skulle Jam klippa sig. Hon mumsade på en halv morot som låg i hennes skål. Satte sig sedan bekvämt och väntade på de andra. Jam vaknade, och sträckte på sig. Han krökte rygg, och gäspade igen. Satte sig upp, och såg sig kring. Det var idag de skulle till barberaren. Han tog av pyjamasen, och bytte till en tunn blå tröja, och shorts. Gick ut ur sovrummet, och ned för trappan. Kom ned i hallen, och fortsatte till verandan. Där satt Ida i en mjuk stol, och väntade. De gick ut i köket, och Jam rotade i skafferiet. Han hittade mat till Ida, och till sig själv. Serverade Ida, och hällde upp mjölk i sin skål. Öppnade en burk kattmat, och lade upp i en större skål. De åt under tystnad. När de var klara, gick de ut på verandan, och Jam kände på ytterdörren. Han låste upp, och öppnade dörren helt. De tog på skor, och gick ned för trappan. Den var grå, och slät. Tom hade strukit den med tunn cement. De gick över grusgången, fram mot grinden. Vek av ned mot vägen, som går till elljusspåret idag. De skulle inte till branddammen idag, och tog till höger mot den långa Drängseredsvägen. 

Kom fram till röda stugan, och tog till vänster, mot tågstationen. Gick under tystnad. Jam var lite nervös. De hade inte åkt tåg på länge. Nu skulle de ta Alingsåståget till Lerum. Efter en lång vandring kom de fram till tågstationen. Tåget kom in på stationen. Våra små steg på. Jams biljettsysten fungerade inte. Det var för gammalt. De små uppsökte konduktören, i sista vagnen. Jam betalade kontant. Han och Ida satte sig nära konduktören. Tåget startade, och ökade farten konstant. De passerade Stenkullen. När de närmade sig Lerum, såg de en kyrkogård, de inte tänkt på tidigare. Tåget körde fortare, än bilarna på motorvägen. Det saktade ned farten, och de rullade in på Lerums station. Våra vänner steg av, och gick ned i en tunnel, mot torget. De passerade busstationen. Gick över torget. Det hette Solkatten. Där var torgmarknad. Olika stånd sålde kläder, och annat. Vännerna passerade torget, och kom till Lilla Torget. Där låg Nordea bank, en klockaffär, och en affär för foto. De följde Göteborgsvägen, och passerade Vårdcentralen. Polisstationen. Palles Herrfrisering hade flyttat. Den låg nu borta vid Tennisplanerna. Ida insåg att de kunde åkt tåget till Aspenäs station. Detta var första gången Jam klippt sig sedan Palles flyttat. De såg frisörsalongen, och gick in. Jam hälsade artigt, som han brukade. Salongen sköttes av två herrar. 

Det spelade inte Jam någon roll vem av dem som klippte honom. De var lika skickliga båda två. Jam och Ida satte sig och väntade. Det var ”drop in”, på salongen. I rummet fanns ett stort akvarium, med vackra fiskar, växter, och snäckor. På bordet låg tidningar, i mängder. Efter en kort väntan blev det Jams tur. ”Var så god och sitt upp”, sade frisören. Innan dess hade han sopat golvet rent från hår, den förra kunden lämnat efter sig. Jam satte sig i barberarstolen. ”Som vanligt”, sade han. Barberaren var både snabb, och skicklig. Snart var klippningen klar. ”Skall vi ta ögonbrynen”, undrade barberaren? ”Ja tack”, svarade Jam. Han fick se nacken i en spegel. ”Det ser bra ut”, sade Jam. Sedan betalade han. Det kostade tvåhundratrettio kronor. Det är billigt för klippning. Ida hade fastnat i en damtidning. Det var tidningen ”Allas”. Hon läste artikeln om Håkan, som nästan dött av elchocksbehandling. Hon slog ihop tidningen, och tog på sig jackan. Jam tackade för klippningen, och de gick ut på vägen utanför. Järnaffären hade också flyttat hit. Det var där Tom köpt sin nya rakapparat. Den var mycket bättre än den gamla. Med den gamla fungerade bara trimmern. Den nya rakade som med rakblad. Tom var aldrig skäggig nu. Förut var kinderna skäggiga alltid. 

Ida ville gå till Aspenäsbadet. De gick över den lilla floden, och fortsatte fram till badet. Det var tomt på folk. Hösten lockade nog inte till bad. De gick ut på bryggan. Tänk sade Ida, här skadade en pojke sig svårt. Hon ville inte tänka mer på det. Ida och Jam gick in till land igen. På vägen mot tåget, såg de björkar, med gula höstlöv. Bladen singlade ned som ett stilla sommarregn. Almar och Oxlar bar orange och röda blad. Rosenbuskar hade mörkröda nypon. Jasminer bar vita väldoftande blommor. Porsbuskar doftade friskt. Ida ville gå in i tennishallen. De stannade utanför, och tittade på grusbanorna. Jag vill lära mig spela tennis, sade Ida. Lär mig du Jam! Nu är vi de bästa vänner, slutade de små!