Ishockey

Ishockey.

Agnes och Tom spelade ishockeyspel. Agnes hade ordnat en krok som placerade kökslampan rakt över spelet. Exakt i mitten. Tom spelade utan målvakt. Det blev jämnare så. Katten Jam såg på. Kaninen Ida var i vardagsrummet. Det var kväll. Barnen sov i sina sängar. Jam tänkte på sin barndom. Han var född på Slangö. Han hade tre gråa syskon. Mamman var svart liksom Jam. Pappan var troligen en främmande katt som kommit med badgäster. Det var sommar. Jam ville gå ut. Agnes ville inte lämna barnen. Även fast de sov. Agnes och Tom avslutade spelet. Tom ställde in ishockeyspelet bredvid skrivbordet i vardagsrummet. Ida såg upp. Hon lyssnade på musik. ”Let it bee”, med Beatles, hördes när Tom kom in. Det var Spotify. De hade kopplat datorn till stereon. Det lät bra. Rättare sagt hade Jam kopplat. Han var den tekniske och datakunniga i sällskapet. Alla fyra satte sig i vardagsrummet. ”Little darling”, lät det. ”It´s alwright”. Jam föreslog att de skulle gå ut. Det är ok, kommenterade Agnes. Gå ni. Jag stannar. Det var en varm sommarkväll. Tom hade bara kortbyxor och en t-shirt. Jam var klädd likadant. Ida också. De stängde av datorn. Jam tog med sina små lurar. ”There will be an answer”, var det sista de hörde från datorn. Jam hade samma musik på mobilen. ”Love me do”, hörde han. 

Tom öppnade ytterdörren. De gick en halvtrappa ned. Ute var det friskt men varmt. Som vid medelhavet. ”Let it be”, betydde mycket för Jam. Det var ett politiskt budskap. Efter Vietnamkriget hade han trott på en förändring i världen. Tom och Jam hade börjat spela i ett rockband. Tom sjöng och kompade gitarr. Jam spelade congas och rytminstrument. De spelade på fester och klubbar. Ida hade inte kommit lika långt i sin utveckling. Hon hade börjat med marackas. Rytm var något Ida förstod. Melodi var svårare, tyckte hon. Det var Toms gebit. Bandet lät nog tidvis mycket bra. Som värst hade de sång, kompgitarr, sologitarr, bas, trummor, synt, piano, congas, marackas, saxophone, och tre körtjejer. Det började mörkna. Jam var innesluten i sin musik. Kan du relationen mellan Danmark och Sverige under årtuserdena, undrade Ida. Nej, svarade Tom. Men jag vet varför detta heter Ättestupsgatan. Jaha, varför, svarade Ida. Här fanns en ättestupa. När människor blev gamla fyllde de ingen funktion längre. Då kastades de utför ett högt berg. Jag har läst en bok om Eskimåer, sade Ida. Där sattes de gamla ut på isen. Isbjörnar gjorde jobbet. Usch, hur kom vi in på detta, undrade Tom. Antagligen för att du dras till och skräms av döden, svarade Ida. De följde bilvägen mot skogen. Jam tog av lurarna en stund. 

Skall vi gå till sjön, undrade han. Om ni vill kan vi göra det, svarade Tom. De passerade lekplatsen. Björkarna var gröna. På ängen var gräset halvhögt. Blåklockor stod i klasar. Hundkex och gullmora trivdes. Vita och röda klöver var utspridda. Sällskapet gick över ängen. Stigen ledde till bilvägen. De passerade barnhemmet. De gick åt höger där vägen till sjukhuset började. De gick mot Barkekärr. Kom fram till stigen i skogen. Oxlarna var frodiga. Almar reste sig mäktigt. Asp och hassel kröp intill marken, på väg upp. Blåbärsris och lingon tog sig på marken. Jam hade lurarna på. Sven-Ingvars sjöng om ”Barndomshemmet”. ”Ut i hemmet fick jag allt jag begärde”, ”jag förstod det kanske först när jag blev stor”.  Skogen tätnade. Jam bytte till Stevie Wonder. ”Superstition”. Det ringde på Toms mobil. Den låg i framfickan. Det tog tid att få upp den. Försent. Retligt med folk som lägger på efter tre signaler, tyckte han. Ida såg taggsvamp under en gran. Tom hade några plastpåsar i ryggsäcken. Han tog av sig den. Gav Ida en påse. Hon plockade och fyllde påsen. Tom tog emot påsen när den var fylld. Skogen glesnade. Den öppnade sig. Sjön hade ett sjok av dimma över sig. Jam tog av lurarna. Här är vackert, sade han. Ida ville bada trots att det nästan var natt. 

Sandstranden var vänlig mot sandneurotiker som Tom. Den gick bara några meter upp från sjön. Sedan tog en gräsmatta över. Runt sjön stod furor, granar, och lövträd. Vattnet var mörkblått nu på kvällen. Himmelen var något ljusare. Stjärnor gnistrade mot himmelen. Månens skära kastade ljus över nejden. Tom tog av ryggsäcken. Han ställde den i gräset. Tog upp badgrejerna. Jams badbyxor och Idas bikini. Tom tyckte själv att det var för sent för att bada. Ida blev klar först. Hon skuttade ut i vattnet. Månljuset blänkte i vattenskyn runt henne. Vattnet är skönt, ropade hon. Jam tog av sig sina byxor. Han satte på de blåa badbyxorna. Stjärnorna gnistrade på himmelen. Månljuset låg över stranden och sjön. Jam kände med tassen på vattnet. Tom tyckte att allt var som en dröm. Jam slängde sig ut i vattnet. Ida simmade. Skall du inte i, ropade hon till Tom? Tom satte sig ned vid stranden. Han tyckte om sina husdjur. Älskar du oss, undrade Jam? Jag älskar er, svarade Tom.