Rolig

Rolig.

Katten Jam var orolig. Tom kände sig rolig. På danska betyder rolig lugn. Tom var inte lugn. Han hade just börjat på en ny bok. Tom och Jam har i alla fall en sak gemensamt. Båda älskar noveller. Att läsa och att skriva. Tom tänkte börja med ett för honom nytt teckensnitt. Det vanligaste. Times new roman. Han brukade använda Arial. Tolv punkter. I bloggen kändes Arial rätt. I en bok tveksamt. Tom tänkte på sin bror igen. Frågan var vad som hade gjort brodern mest arg. Förmodligen att Tom skrev att brodern var lik deras pappa när han var arg. Det fanns också en annan grundläggande motsättning mellan dem. Brodern idealiserade modern. Tom idealiserade fadern. Fadern hade aldrig haft ett genuint samtal med brodern, sade han. En gång hade fadern sagt något äkta. Det var när de var ute med båten. Fadern pekade på ett berg. Där satt jag en gång med en flicka, sade han. Det var ett stort ögonblick för brodern. Tom hade varit ute i båten med fadern hundratals gånger. De hade det fint tillsammans. Tom förstod aldrig varför brodern gjorde fällor över dörren till natten. Brodern berättade nu när de var gamla varför. Han ville bli väckt om någon öppnade dörren. Han var rädd att bli dödad av pappan i sömnen. Fruktansvärt. 

Tom och Jam var i Kovik. De satt på altanen. Agnes och barnen sov i lilla huset. Det var tidig morgon. Klockan var sex. Solen steg sakta upp över Bjarkö. Den började värma. Kaninen var i sin inhägnad. Den tuggade och knaprade på hårt bröd och maskrosblad. Den hade även en kokt potatis. Tom var nöjd med att han målat om lilla huset. Nu var det Falurött med vita knutar. Han hade också snickrat på vindskyddet bakom träden mot havet. Allting växte så bra nu. Det hade regnat mycket sista tiden. Nu var himlen klarblå. Plötsligt ner vid rosenbusken kikade något fram. Rosorna var rosa och doftande. En stor buske gammaldags rosor. På det nyklippta gräset mellan busken och häcken satt en grå liten vildkanin. Den var liten för att vara en vanlig, men stor jämfört med Ida. Vår dvärgkanin. Sakta tog den sig fram över trädgården. Den verkade inte alls skygg för oss. Den skuttade så fram till Idas stängsel. Stannade. Skuttade fram till stängslet. Ida såg den. Hon gick den grå till mötes. De satt nu på var sida om stängslet. Nosade på varandra. Den lilla gråa var dubbelt så stor som Ida. De nosade länge på varandra. 

Då öppnades dörren till lilla huset. Den grå vände sig om och skuttade bort över bergen. Eva kom ut. Hon hade en kokt potatis med sig. Hon gav den till Ida. Eva kom upp till oss. Vi berättade om den grå kaninen. Hon blev både glad och ledsen. Hon ville också se den vilda kaninen. Agnes och Robert kom upp. Vi åt frukost. Sedan skulle vi bada. Vi gick genom trädgården. Stigen var omgärdad av gärdsgård. Det hade börjat komma mossa och lava på stenarna. Björnbärsbuskar trivdes intill. Tom brukade gräva ned avfall här i marken. Det gav näring. Rabarberna trivdes. Hallonen också. Rosa blommor frodades mot berget. Grannens hus var tomt som vanligt. Solen stod nu högt på himmelen. Det var varmt och behagligt. Buskar och träd hade kommit upp på berget. De hade fått växa sedan förra sommaren. Nu var dags att ta ned. Utsikten var viktig. De gick ned för stigen utför berget. Agnes farfar hade murat trappsteg där det var brantast. Hon höll Robert i handen. Eva gick själv. 

Jam sprang före. Som alltid. Nere för berget växte slånbär. De bredde ut sig år från år. Stigen till badstranden fanns inte längre. Det hade vuxit igen. Familjen fick gå längs båtstranden. Jam visade vägen. Tom bar en ryggsäck med alla grejer. Det var badkläder och picknick. Och en skvätt mjölk till Jam. Den lilla blå båten låg vid bryggan i mitten. Nisse hade byggt på bryggan med bräder. Förut var det en brygga av sten. De gick utmed stranden. Berget tog vid. Nästan längst ute låg segelbåten vid en hemsk brygga. Byggd vid högvatten och alldeles för hög. Agnes pappa och en granne hade murat fästet. Synd att inte Tom var med den dagen. Nu var det ett äventyr att komma i båten. Jam kilade över berget. Han stannade på nästa strand. Innan familjen hunnit fram så slet Jam av sig sina kortbyxor. Han kastade sig i vattnet och rusade ut till det djupa. Underbart, skrek han till barnen. Familjen kom fram till stranden. Robert hade fått nya badbyxor. Eva hade sin röda fina bikini. Fast hon egentligen var för liten för det. Tom packade upp ryggsäcken. Han hade även en stor tygbit med sig. Agnes bredde ut den på stranden. De hade det gemensamt att de inte ville ha sand på sig. Fetknopp trivdes på stranden. Gullmora kröp in från berget. Lila blommor frodades invid rosenbusken bakom familjen. Sanden var fin och grågul. Snäckskal hade samlats hos sanden. Blåmusselskal i massor. Kubong och kineshattar fanns där. Vattnet kluckade inbjudande och stilla. Tom tog på sina blå badbyxor. Agnes sin rosa bikini. Jam badade fortfarande. Familjen kastade sig i vattnet. Då var kaninen där. Mitt på stranden satt den helt stilla. Den skuttade upp på tygskynket. Evas kokta potatis låg synlig. Kaninen nosade och började äta. Eva tittade och skrattade. Hon blev fullständigt lycklig nu. Den grå vildkaninen ville vara med oss. Eva stod stilla i vattnet. Tom och Jam plaskade. Robert ville bli snurrad. Agnes simmade ut på det djupa. Familjen var lycklig. Jam var lycklig. Ja, till och med den grå kaninen var lycklig!