fredag 24 oktober 2014

Skogen


Skogen.

Katten Jam och kaninen Ida var i skogen. De tänkte ta sig till myren. De var vid en liten damm. Tom höll på med sin mobiltelefon. Det gick inte att avsluta samtal. Till slut upptäckte han felet. Omedvetet hade han alltid hållit ett finger framför en sensor på telefonen. När han slutade med det, fungerade den. Ida plaskade i vattnet. Jam var själv ute på upptäcktsfärd. Tom stoppade ned mobilen. Han tänkte på datorn. Det var en Mac. På sin vanliga PC hade han kunnat en massa knapptryckningar. På denna kunde han inga. Hans vän lärde honom några tryckningar. Först hur man hoppar till slutet av en lång text. Det var segt innan han lärde sig det. Ida kom upp ur vattnet. Tom tog upp en handduk ur ryggsäcken. Han ropade på Jam. Ida torkade sig med handduken. Det var en blå. Idas badbyxor var röda. Ida satte sig i mossan. Det var mjukt och behagligt. Den gröna mossan gränsade till fläckar av vitmossa. Jam kom tillbaka med tassarna fulla av svamp. Kantareller. Tom tog lydigt upp en plastpåse ur ryggsäcken. Jam påstods ha epilepsi. Han åt medicin varje dag. För några dagar sedan gjorde han EEG-test. Det fanns ingen epileptisk aktivitet. Doktorn vågade ändå inte ändra medicin. Jam åt sömnmedel till natten. Det fungerade inte. Han vaknade varje natt klockan två, och var vaken två timmar. Han fick nu ett nytt preparat till natten. Melatonin. Det skall vara ett kroppsnaturligt preparat som reglerar dygnsrytmen bland annat. 

Jam fick beskedet på telefon. Han ringde hemtjänsten. De hämtade den nya medicinen åt honom. Ida tog på sig sina röda shorts. Hon hade badat färdigt. Tom tog på ryggsäcken. De gick ut på stigen igen. Höga furor och granar kantade den väg de gick. Jam sprang före. Ida skuttade efter. Tom kom sist. Stigen slingrade sig fram genom skogen. Träden började glesna, och bli mindre. Myren började. Tallarna var bara några meter höga. Tuva följde på tuva. Sileshåren var gula och röda. Köttätande små växter fångade flugor och mygg. I mitten av myren fanns en tjärn. Där hade en fåraherde gått ner sig för länge sedan. Nu skuttade Ida före. Jam stod still vid tjärnen. Han tittade ned i vattnet. Som om han väntade sig att se herden. Tom och Ida gick långt före. Till slut slet Jam sig loss, och kom efter. Han grubblade. Jam kände sig nere. Han hade små hörlurar på sig. Mobilen levererade musik. Det var Michael Jackson. Det följdes av ABBA. Han kom ikapp Ida och Tom. Ida skrek. Jam hörde inget. Han såg Idas läppar röra sig, och tog av lurarna. Det surrade. Över dem gick starkströmsledningar. Det kändes otrevligt. En obehaglig lukt kändes. De gick i riktning mot lukten. Det blev starkare. Då såg Ida först det hemska. En hund låg död i buskarna. Var den mördad? Flera skotthål vittnade om att ett gevär varit inblandat. Vem skjuter en hund? Varför? När? 

Antagligen för en vecka sedan. Av lukten att döma. Waterloo, låter i hörlurarna på Jam. De lämnar hunden. Ingenting kan ju göras. Det är för sent att hjälpa den. Ida har svårt att lämna platsen. De hade ju tänkt plocka lingon och svamp. Blåbär kanske. Jam får kommentarer till sin senaste novell. Berit skriver att det är som en fabel. Djur som talar. Fabel tänker Jam. Det låter som lögn ungefär. Eller fantasi. Kan jag rå för att jag talar? Många människor vet inte att katter kan tala. Vissa kaniner talar också. Vi döljer det för de flesta. Många skulle inte tåla att ett djur talar. Det dröjde länge innan Ida började tala. Hon är ganska blyg också. De kom nu in i skogen igen. Här fanns gott om lingonris. Ida plockade. Tom också. Jam försjönk i musiken och sina tankar. Money, money, money, sjunger ABBA. ”It´s a rich mans world”. ”Must be funny”. Jam tar av sig lurarna. Han börjar hjälpa till att plocka. Stänger av mobilen. Under en buske ser han svamp. Han plockar. Får en påse av Tom. Tänker på hunden. 

Ser i en dröm hur hunden springer på myren. Den jagar ett rådjur. Den kommer nära. Tre skott smäller av. Drömmen slocknar. Jam inser hur det gått till. Vådaskott, ämnade för rådjuret, träffar hunden. Rådjuret klarar sig. Lyckligtvis, men inte lyckligt för voven. Jam knackar Ida på axeln. Ida har en full påse med lingon. Hon stannar och tittar upp på Jam. Nu vet jag, säger han. Ida ser förvånat på honom. Vet vad, undrar hon. Jag vet hur hunden blev dödad, säger han. Tom kommer fram. Vad står på, undrar han? Ida reser sig och ser på Tom. Jam har blivit konstig igen, säger hon, och ser på Tom. Ja jag har blivit konstig, säger Jam. Han sätter ned svamppåsen i lingonriset. Ida tittar bekymrat på honom. Hon vänder sig till Tom och säger, han har inte tagit sin medicin igen, tror jag. Är det så, frågar Tom. Jam ser uppgiven ut. Ni förstår ingenting, säger han. Förstår Tom och Ida ingenting?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar