söndag 11 maj 2014

Fjortonde


Fredagar.  

Var fjortonde dag är min dotter Eva, ledig från sitt arbete. Det är på fredagar. Hon arbetar på gymnasiet. Det är roligt att hon har nästan samma jobb, som jag hade. Jag var ju upphandlare inom Vuxenutbildningen, i Braeborg. Hon bjuder mig till hennes hem på Ockerö då. Jag åker färdtjänst nu för tiden. Jag har fått beviljat specifikt, att resa till henne. Med vanlig färdtjänst får man bara resa till en kommun, utanför Lyrums kommun, där jag bor. Jag måste beställa riksfärdtjänst, senast fyra dagar före resan. Jag beställer resa hemifrån åtta och trettio. Hemresa tjugo och nollfem. Det passar med färjan. Jag åker till Lilla Särholmen. Där går en färja över till Ockerö. Skall man åka till Slangö så blir det en färja till. Först åker man till Honö. Bro till Ockerö. Bro till Halsö, och vidare till Byrö. Nu skall jag bara till Ockerö. Jag betalar alltid med kort i taxin. Färdtjänst innebär taxi. För ett år sedan krånglade vissa förare, med kortbetalning. Nu går det lätt. Resan tar drygt en timma.

Jag bjuder familjen på middag. Förut när jag körde bil själv, var det enkelt. Nu får Eva köra ner, till Ockeröhamnen åt öster. Där ligger fiskaffären. Det är en väldigt bra fiskaffär, med mycket fisk och många delikatesser. När jag körde bil själv, köpte jag blommor hemma, och hade med mig. Hon blev glad för blommorna. Jag köpte oftast kummel, min favoritfisk. Ett kilo så det räckte till lunch nästa dag. Räkor, kräftor, Ibland brödkakor och krabba till kvällen. Stekt inlagt sill, och rökt makrill, eller rökt sill. En påse med färska King Edvard potatis. Någon gång ål. Kanske bröd, och ost. Ibland ägg, eller tomater. Krabborna och kräftorna, var kokta i dill. Tillbaks leker Alex ivrigt. Han plockar fram, nästan allt han har. Senast hade han en leksak med ett hus där små bilar, körde ringlande vägar ner. Alex kastar saker ut i rummet. Det får han inte göra när föräldrarna år med. Nu har jag börjat samla in själv, och jag säger, till Alex, att vi skall städa. Det fungerar. Vi gick ut i vardagsrummet. Alex hade många böcker med sig. Sara kröp intill, på andra sidan. Hon ville att vi skulle läsa böckerna för små. Hennes böcker var ofta blädderböcker i tjock papp. Hon tryckte sig tätt intill. Efter en stund läste jag Alex böcker. De var mer vanliga i konstruktionen. Han kröp också intill. 
 
Då var det tid att gå ut, tyckte Eva. Först åt vi lite bröd med smör och pålägg. Det var underbart gott. Ovanligt gott bröd. Surdegsbröd. Jag äter ju aldrig bröd hemma. Min syster har läst i läkartidningen, att man kan tåla gluten dåligt, utan att det är mätbart. Det kan även ge psykiska problem. Min bror tål inte gluten, så det finns i släkten. När barnen var mindre, köpte jag kläder till deras födelsedagar. Nu har jag ingen fantasi längre. Eva får pengar, att köpa för. När alla var klädda, gick vi ut trädgårdsvägen. Föräldrarna har byggt en fin lekkoja åt barnen. Vi skulle gå till lekplatsen. Eva tog mig under armen. Hon ser mig mer som jag är, än vad Robert, min son, gör. Vi gick en god bit över gatorna. Äntligen framme. VI sparkade boll. Jag var målvakt. Jag kan ju inte springa.  Sedan åkte barnen rutschkana, och det gick bra, även för lilla Sara. Hon är ju bara två år. Barnen gungade. Vi knuffade på. Alex hittade en tom plastflaska. Han höll på i minst en timma med flaskan. Först efter en lång stund förstod jag att flaskan var dagens bästa leksak. Vi tog en längre promenad. Vägen ned till vattnet. Där låg båtarna på land. De var översvepta med presenningar. Vissa hade liksom som ett hus över sig. Andra hade bara presenning rakt över. 
 
På land växte tallar långt ner mot viken. Långt gräs blandades med höga violetta blommor. Kanske var det rävsvans. Lupiner i rosa och blått, frodades i uppspolad näring från havet. Blåmusslor, små krabbor, och räkor, gömde sig i tången. Eva, och hennes man Ingmar, hade deras båt i trädgården. Innanför båten fanns en studsmatta. Alex ville visa mig. Lilla Sara också. De studsade och studsade, så länge. I ett träd vid häcken mot grannen, fanns tjocka grenar, som bredde ut sig några meter över marken. Alex Pappa hjälpte honom att bygga en trädkoja. Nu fick barnen två kojor att leka i ute. Trädkojan var i ett äppelträd. Stora röda goda äpplen. Eva hade ett glasat uterum. Hon planterade prydnadsblommor, och grönsaker. I taket slingrade sig druvträd, som trivdes. Eva brukade göra vin på druvorna. Hon har grävt upp ett land på tomten. Där odlar hon potatis. Utanför tomten på berget, täcktes marken av frodig ljung. Jag hjälpte till att laga maten. Jag tvättade potatisen, och skalade lök, och morötter. Taxin kom på pricken. Det blev en lång färd hem. Fylld av intryck, Mycket av barnen, men mest av Eva. Det är ju hon som är min dotter. För alltid.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar