måndag 8 december 2014

Kring


Kring.

Kaninen Ida vaknade. Gäspade och sträckte på sig. Hon såg sig kring. Det var tidig morgon i skogen. Katten Jam sov på sin plats. Morrhåren rörde sig ryckvis. Han drömmer om möss, tänkte hon. Tom sov. Agnes låg bredvid, och sov. Barnen låg i kökssoffan, och sov. Hon hade ett gult nattlinne på sig. Steg upp ur bädden. Bytte till en mörkröd kjol, och en ljusröd tröja. Tvärrandiga knästrumpor. Tog ett skutt upp på byrån vid fönstret. Tittade ut. Himmelen var blå. Det blir en fin dag, tänkte hon. Hoppade ned igen. Kände på dörren. Öppnade den försiktigt. Sval luft strömmade emot henne. Smet ut, och sköt igen dörren efter sig. Skuttade ned för trappan. Den var nymålad och fint ljusblå. Tog på tennisskorna i hallen. Golvet var svalt. Dörren till köket stod öppen. Gick in dit. Kaminens lucka var öppen. Några förkolnade vedträn låg på botten. Vedkorgen var fylld till hälften. Hon såg järnringen i golvet under köksbordet. Usch, tänkte hon. Gick vidare in i vardagsrummet. Mormors soffa var mjuk och bekväm. Den öppna spisen var rengjord. Gick vidare till den bekväma fåtöljen. Toms farbror älskar den. Farbror Uno. Han hade en vän i grannhuset, som hette Jan. Jan hade motorcykel. Det hade Uno också. 

En sommardag körde Jan för fort. Han genade över på fel sida vägen. Mötte en lastbil. Uno gick bort på samma sätt. Han älskade stora fina bilar. Var mycket rastlös. Till slut emigrerade han till Australien. Trivdes av breven att döma. Tappade kontrollen över bilen i en tunnel. Vid minnesgudstjänsten träffade Ida Unos dotter för första och sista gången. Det var märkligt. Han var så nära, och samtidigt så långt borta. Ida ville inte tänka mer på detta. Hon skuttade ut till verandan. Skålen var tom. Hon satte sig bekvämt. Jam vaknade. Gäspade. Krökte rygg, och sträckte sig. Satte sig upp, och såg sig kring. Idas plats var tom. Tom och Agnes sov i sängarna. Barnen sov i kökssoffan. Tog av pyjamasen, och satte på en tunn tröja. De ljusblå shortsen, och svarta sockar. Hoppade upp på byrån vid fönstret. Tittade ut. Det såg ut att bli en fin dag. Himmelen var blå. Skuttade ned igen. Kände på dörren. Öppnade försiktigt. Huttrade något i den svalare luften utanför sovrummet. Sköt igen dörren efter sig. Tassade ned för trappan. Kom ned i hallen. ”Hurra”, utbrast Ida. De kramades. Satte sig på verandan. Jams skålar var tomma. Pelargonierna i fönstren var vackra. Rosa och röda. Två vita. 

Jam öppnade ytterdörren, och hakade upp den mot väggen. De satte sig på trappan. Solen strilades genom björkarna, på andra sidan vägen. Gullriset vilade mot husväggen. Blomflugor delade nektar med humlor och bin. Gullregnsträden dignade av gula blomklasar. De gammaldags rosorna fyllde rabatten mot ängen. Gräset var högt. Det behövde slås. Blåklockor och gullvivor spred sig. Rödklöver delade plats med blåklint. Runt brunnen samlades lupiner. Rosa och blå. I häcken delade vita små blommor plats med klängväxters stora vita klockor. Kring grinden stod lövträd. Hassel och lönn. Kastanj och björk. Flugsnappare hade ett bo i häcken. Svalor flög högt i skyn. Ljudlöst tog de sig fram. Blåmesar tiggde smulor. Tom vaknade. Gäspade och sträckte på sig. Satte sig upp, och såg sig kring. Idas plats var tom. Jams likaså. Agnes sov. Han kysste henne på kinden. Barnen sov i soffan. Han tog av nattröjan, och tog på en ny. Jeansshorts och sockar. Gick fram till fönstret. Tittade ut. Det var en fin dag, med solsken och blå himmel. Luckan till kaminen stod öppen. Några förkolnade pinnar låg på botten. Hatten på kaminen var av. De hade gjort raketer på kvällen. Vedkorgen var tom. 

Han kände på dörren. Öppnade den försiktigt. Ville inte störa. Det var svalt utanför sovrummet. Tittade på klädgarderoben. Stängde dörren efter sig. Gick ned för trappan. Den var nymålad fint. Ljusblå. Han undvek de knarrande trappstegen. Kom ned i hallen. Gick ut till verandan. ”Hurra”, utbrast Ida. Han kramade de små. En svart skogssnigel kröp på grusgången. Jam sniffade i luften. Han kände doften av möss. Tom tog skålarna, och gick ut i köket. Rotade i skafferiet. Hittade Idas mat, men inte någon kattmat till Jam. Han drog undan köksbordet. Tog tag i järnringen, och lyfte. Källaren öppnades. Klättrade ned för stegen. Det var kyligt där nere. Luktade jord, sten och damm. Letade i hyllorna. Det mesta var sylt, på gammaldags konservburkar. Sådana i glas med en gummiring. Hittade kattmaten. Tog tre burkar med sig. Klättrade upp för stegen. Ställde in två burkar i skafferiet. Öppnade den tredje, med en ny sorts burköppnare. En fantastiskt bra. Satte på vatten till kaffe. Lade upp maten i skålarna, och serverade. Hämtade kaffet. Satte sig på trappan hos de små. Ni verkar glada. Är ni sams, undrade han? Vi är de bästa vänner, slutade de små!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar