tisdag 9 december 2014

Upp



Upp.

Kaninen Ida vaknade. Gäspade och sträckte på sig. Satte sig upp, och såg sig kring. Katten Jam sov lugnt. Tom och Agnes sov. Barnen likaså. De var ute med segelbåten. Hon hade ett gult nattlinne på sig. Hon reste sig upp, och bytte till en röd kjol, och en rosa blus. Tvärrandiga knästrumpor. Vita med röda ränder. Tog på tennisskorna. Gick ut i båten. Satte sig längst bak, på den mjuka bänken. Solen stod lågt ännu. Den började värma. Himmelen var blå. Inte ett moln syntes. Hon ville ta ett morgondopp, men väntade på Jam. Hon somnade nästan. Jam vaknade. Gäspade. Krökte rygg, och sträckte på sig. Klorna kom fram. Satte sig upp, och såg sig runt. Idas plats var tom. Familjen sov. Tog av pyjamasen, och satte på en blå tunn tröja. Shorts och sockar. Svarta. Gick ut i båten. ”Hurra”, utbrast Ida. Skall vi bada undrade hon? Innan han hunnit svara, bytte hon till sin röda bikini. Jam tog på badbyxor. De fällde ned badstegen, och Ida klättrade ned. Det var skönt i vattnet. Lagom, tyckte hon. Simmade ut en bit. Jam gick ned för badstegen. Kände på vattnet. Huttrade lite. Slängde sig sedan ut, och simmade till Ida. Vattnet var kristallklart, och rent. Ida simmade in till stranden, och tog sig iland. Jam kom efter. I vattnet fanns maneter, fiskar, räkor och krabbor. 

Jag kan berätta om krabbor, sade Ida. Strandkrabba, Carcinus maenas, är en krabba. Dess ursprung är Atlanten från norra Norges kust till Marockos kust. Den finns även i Östersjön. I andra delar av världen är strandkrabban främst inplanterad, men arten kan påträffas vilt även på andra platser, eftersom dess larver driver med havsströmmarna. Även vuxna krabbor kan ge sig iväg på långa vandringar, men de sprids då inte lika långt bort. Det vetenskapliga namnet Carcinus kommer från det grekiska ordet för krabba. Artnamnet meanas syftar på menaderna, kvinnor i den grekiska mytologin som deltog i festligheter kring, och avdyrkan av den grekiska vinguden Dionysos, och dansade och drack till dess de fylldes av en sådan extas att de slet både djur och människor i stycken. Jam blundade. Han sträckte ut sig på berghällen, och funderade. Solen värmde bättre nu. Tom vaknade. Gäspade och sträckte på sig. Satte sig upp, och såg sig kring. De smås platser var tomma. Agnes sov, liksom barnen. Tog av nattröjan, och satte på en ny. Jeansshorts och strumpor. Träningsskorna med kardborreband. Gick ut i båten. Såg att de små låg iland på berghällen. Gick ned och rotade fram mat till dem. Satte på kaffevatten till sig själv. Jam och Ida kom ombord. 

Tom serverade mat. De talade om Toms broder. Han hade haft slaganfall två gånger. Jam ville berätta om det. Om man får en stroke, ett slaganfall, innebär det att man har fått en blodpropp eller en blödning i hjärnan. Det leder till en syrebrist i hjärnan som skadar de funktioner som styrs från området där blodproppen eller blödningen sitter. Stroke är livshotande och man behöver omedelbart få vård. De flesta som får en stroke är över sextiofem år, men även yngre kan få det. Risken ökar om man till exempel röker, har högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes eller har förmaksflimmer. Det är vanligt att man har kvar besvär efter en stroke, men det varierar från person till person. Med hjälp av vård och rehabilitering kan många bli bättre eller hitta nya sätt att göra saker på. Mycket intressant, tyckte Tom. Ida kunde hålla sig för skratt. Jam åt sin kattmat. Övergick till mjölken. Sörplade. Ida gnagde på sin potatis. Började med moroten. Tom tog det lugnt med sitt kaffe. Solen värmde bra nu. Tom plockade undan disken, och sköljde av. Ställde ned skålarna i diskhon. Vad vill ni göra idag, undrade han? 

Vi vill promenera på ön, svarade Jam. De tog på kläderna igen. Gick upp i fören på båten. Tom drog in den mot land. Ida skuttade iland. Jam kom efter. Sist kom Tom. De gick över berghällen. En stor äng öppnade sig. Gräset var glest. Jorden var sandig. Två aplar bar oätliga gröna äpplen. Ängsblommor trivdes på ängen. Blåklockor och gullvivor stod i grupper. Rödklöver och blåklint, gömde sig i gräset. Runt en stor sten växte grönmossa. De följde en stig över ängen. Kom fram till en dunge med lövträd. Almar och ekar. Björk och asp. Några rönnar bar rikligt med röda bär. På marken växte hönsbär och kråkbär. Blåbär och lingon i rika tuvor. Ljungen frodades över berghällarna. I rosa och rött. Enbuskarna reste sig bland ljungen. Myror kilade en väg över stigen. Svarta skogssniglar kröp på stigen. En vik öppnade sig på andra sidan ön. Strandkål och lila blommor sökte sig mot havet. Fetknopp visade sina röda blommor, i gräset. Torkad vass och säv låg spolat upp på stranden. Vi älskar varandra, slutade de små!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar