Upp.
Kaninen Ida vaknade i skogen. Gäspade och satte sig upp. Såg
sig kring. Katten Jam låg på sin plats och sov. Tom och Agnes sov i sängarna.
Barnen låg i kökssoffan, och sov. Hon hade sitt röda nattlinne med volanger.
Hon reste sig och skuttade upp på byrån vid fönstret. Tittade ut. Himmelen var
blå. Skuttade ned igen. Bytte till en röd kjol, och en rosa blus. Tvärrandiga
knästrumpor. Öppnade dörren. Sval luft strömmade mot henne. Stängde försiktigt
dörren efter sig. Gick ned för trappan. Den var nymålad och fint ljusblå. Kom
ned till hallen. Gick ut till verandan. Skålen var inte tom. Där låg en halv
morot. Hon mumsade. Tänkte på Toms uppväxt. Tidigt om vårarna var Tom med sin
Pappa ute vid båthamnen. De gjorde i ordning båten långt före de andra gubbarna.
Båten var i mahogny. De putsade och lackade, så den blev fin. Många gubbar var
också ute vid hamnen. De bara tittade ned i flaskor och glas. Gjorde ingenting
med båtarna. Solen värmde så skönt tidigt på våren. Tom och Pappan sjösatte
först. Långt före de andra. De gick ut till öarna i södra skärgården. På
Svensholmen fanns vilda kaniner i mängd. Allt ätligt var borta. Hela ön var
uppgrävd, men kaninerna var söta. Utanför Galterö fanns flera småöar som de
kallade ”våra öar”.
Öarna låg så nära bebyggelse, att ingen tänkte på att gå
dit. Styvmorsvioler och blåsippor trivdes i gropar, och små ängar. Måsar och
ejdrar byggde med stor möda fina små bon. Efter någon vecka låg där ett ägg.
Blommorna blev yppigare. Rödklöver och gullvivor trängde sig in. En vecka senare
fanns där två ägg. Måsarna lade alltid tre prickiga ägg. Ejdrarna fler. Gråbruna.
När sommaren kom körde de till Toms faster, och bodde där på den stora ön.
Sedan hälsade de på hans farbror. Pappan hjälpte till med höet. Då var Toms
Mamma med. Tom ville alltid gå norröver. De gick oftast i de inre fjordarna.
Innanför Tjörn och Orust. Där var öarna skogklädda. Utanför Stenungsund ligger
Stora och Lilla Farholmen. Där på stranden hittade Tom två små hundar i plast.
Dem älskade han. Favoritöar var Hjältön och Koljön. Där fanns mycket
kantareller. Det var nära till Källviken, Dragsmark, och hela Bokenäs. Där som
Toms Morfars Far levat, som indelt soldat. En gång gick de genom strömmarna,
förbi Smögen, och ända upp till Fjällbacka. Mot sensommaren åkte de alltid till
Mormors stuga i skogen. Plockade svamp och bär. Jam sträckte på sig. Gäspade,
och vaknade. Satte sig upp. Såg sig kring. Idas plats var tom. Tom och Agnes
sov i sängarna. Barnen i kökssoffan.
Han tog ett skutt upp på byrån vid
fönstret. Tittade ut. Himmelen var blå. Hoppade ned igen. Tog av pyjamasen, och
satte på en blå tunn tröja. De ljusblå shortsen, och svarta strumpor. Öppnade
dörren. Det var svalt utanför sovrummet. Stängde dörren efter sig, och gick
försiktigt ned för trappan. ”Hurra”, utbrast Ida. Han gick ut till verandan.
Skålarna var tomma. Pelargonierna trivdes och var vacker röda, rosa, och vita.
Jam öppnade ytterdörren, och hakade upp den mot väggen. De satte sig på
trappan. Gullriset trängdes mot väggen. Två solrosor hade kommit upp. Ida var
uppåt. Jag kan berätta om solrosor, sade hon. Solros
är en art inom familjen korgblommiga växter. Blomman är gul till färgen och
växten kan bli upp till tre meter hög, i vissa fall ända upp till fem meter. De
strålblomstriga blomkorgarna är mycket stora, gula och bruna. Den kommer ursprungligen
från Mexiko men odlas över stora delar av världen som prydnadsväxt eller för
kommersiell framställning av solrosolja och solrosfrön. Intressant, tyckte Jam.
Han började bli van vid att Ida snattrade. Solen letade sig igenom björkarnas
grenverk, på andra sidan vägen.
De gammaldags rosorna glänste i rabatten med
rosa blommor. Gullregnsträden bar frikostigt sin gula blom i klase vid klase.
Ängen behövde slås. Ängsblommorna klagade inte. Gullviva och blåklockor
samsades. Rödklöver och blåklint gömdes i gräset. Lupiner runt brunnen. Rosa
och blå. Lövträd vid entrén. Hassel och lönn. Asp och björk. En kastanj och en
bok. Ida ville gunga. De gick runt huset. På berghällen växte lavar och mossa.
Tre svarta skogssniglar dröjde sig kvar i den gröna mossan. Solen hade inte
nått dit ännu. Gungan hängde mellan de stora björkarna. Ida satte sig i. Jam
sköt på. En igelkott försvann ned i sitt hål i rishögen. Tom vaknade. Gäspade,
och sträckte på sig. Satte sig upp i bädden. Kysste Agnes på pannan. Tittade på
barnen. De sov lugnt och fridsamt. Tänkte på chatten igår. Tog av nattröjan,
och bytte till en ny. Shorts och sockar. Kände på dörren. Öppnade. Det var
svalt därute. Tittade på klädgarderoben. Gick fram till trappan. Tog sig ned. Inga
små på verandan. Inga i vardagsrummet. Tomt i köket. Gick ut till trappan. Runt
huset. Vid gungan. Älskade små, slutade han!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar