Sig.
Kaninen Ida vaknade. Gäspade, och sträckte på sig. Satte sig
upp, och såg sig kring. Katten Jam sov på sin plats. Det ryckte i morrhåren.
Drömmer nog om möss, tänkte hon. Hon hade sitt röda nattlinne, med volanger. Kläderna
låg i den sköna fåtöljen. Hon gick dit, och bytte om. Tog på en röd kjol, och
en rosa blus. Knästrumpor. Vita och röda. Lade sig igen, och tänkte på vad hon
drömt. Hon hade drömt om sitt ursprung. Våra
tamkaniners beteende kommer ursprungligen från vildkaninen, jämför man deras
beteende ser man likheterna. Genom att studera vildkaninen kan vi lättare
förstå våra tamkaniners behov. Nästan alla beteenden som vildkaninen har, har
även våra tamkaniner. Det som skiljer är miljön och att våra tamkaniner inte är
rädda för oss människor. Vildkaninen bor på torr sandmark,
helst i en backe med skyddande buskar runt omkring. Där kräver den ett hål i
marken för att ta skydd när den känner sig hotad.
Den har två
hålor, en för att ta skydd i och en som den använder som toalett. När den
använt toan under en tid gräver den en ny toaletthåla. Vildkaninen har enorma ytor.
Tamkaninen
vill ha en boplats som är torr och vindskyddad, även ett hus att krypa in i.
Den tycker om att gräva både utomhus i mark/sand/jord eller i buren, även om
den inte kommer djupare än till burgolvet.
Mycket strö i buren uppskattas så
den får utlopp för sitt grävbehov. Kaninen väljer ut ett
hörn i buren som den gör sina behov på, den vill att vi rengör och rensar där
ofta eftersom den inte kan gräva fram en ny toalett själv. Tamkaninen har tyvärr ofta väldigt begränsad levnadsyta. Så
hade Ida det innan hon lärde sig tala. Nu var allting annorlunda. Hon steg upp,
och tog på tennisskorna. Det var lite kyligt på golvet. Gick in i köket, och
vidare till verandan. Solen hade just stigit upp, och värmde inte ännu.
Verandan var fin. Vitmålad med stora fönster, och vackra krukväxter.
Pelargonier, röda och rosa. En vit. Satte sig bekvämt, och väntade på Jam och
Tom. Blev arg när hon tänkte på Toms sovbeteende. Skålen var tom. Först när Tom
vaknar får jag mat, tänkte hon. Egentligen löjligt. En rätt placerad stol
skulle göra det möjligt för henne att nå upp till kylen. Några sömniga flugor
vaknade till liv, och surrade runt en stund. Hon lutade sig bakåt, och halvsov.
Katten Jam vaknade. Gäspade, och sträckte på sig. Tänkte på vad han drömt. Tog
av pyjamasen, och satte på en blå tröja. Shorts, och sockar. Träningsskor. Gick
ut till verandan. ”Hurra”, utbrast Ida. De kramades. Jam ville berätta. Huskatter
eller bondkatter som de också kallas är en katt utan registrerad stamtavla.
Även om man vet att båda föräldrarna är raskatter så betraktas inte kattungen
som raskatt om den inte är stambokförd och har en stamtavla utfärdad av ett
godkänt kattförbund.
När man tänker på en bondkatt, ser man ofta en randig
korthårskatt framför sig, men bondkatter kan se ut på många olika sätt, vara
lång- eller korthåriga, ha olika färger och olika temperament. Vanligast är korthåriga
huskatter eftersom genen för kort hår är dominant, men en huskatt kan
naturligtvis också vara långhårig. Bottenfärgen på en huskatt kan vara svart,
röd, vit eller blå. Vanligen är huskatter tabbymönstrade, alltså marmorerade
med olika färger. Sköldpaddsmönster i svart och orange förekommer bara bland
honor. Huskatter kan ha vilket temperament som helst, men är oftast frisk och
har vanligtvis inte så många nedärva sjukdomsanlag, som kan vara fallet med
vissa framavlade raser. Tas huskatten väl omhand, lever den oftast länge. Medellivslängden
är ungefär femton år. Intressant, tyckte Ida. Hon tänkte på annat. Tom vaknade,
och sträckte på sig. Gäspade, och reste sig upp. Såg sig kring. Jams och Idas
platser var tomma. Agnes sov lugnt och fridfullt. Tog av nattröjan, och satte
på en ny. Tog på jeansshorts, och sockar. Tittade till barnen. De sov lugnt och
fridfullt.
Gick tillbaks in i sovrummet. Den öppna spisen var helt rengjord.
Vedkorgen var full. Tog på träningsskorna. Golvet var kyligt. Gick ut i köket.
”Hurra”, utbrast Ida! God morgon, sade Jam. De kramades. Skönt att Jam slutat
grubbla över sin stamtavla, sade Ida. Det låter bra, sade Tom! Han hämtade
skålarna, och sköljde av dem. Ställde i diskhon. Öppnade kylskåpsdörren, och
rotade. Fick fram Idas mat. Serverade henne. Satte på kaffevatten. Kattmaten
var slut. Mer fanns på vinden. Trappan upp var låg och trång. Vinden var brun
och lite otrevlig. Han öppnade skåpet med konserver. Där längst in fanns
kattmaten. Tog tre burkar med sig. Bräderna på vinden var ätna av skeppsmask.
Han fick böja sig i vindstrappan ned. Ställde in två burkar i kylen. Öppnade
en. Serverade Jam. Tog fram röd mjölk till kaffet och Jam. Är vi vänner,
undrade han? Bästa vänner, slutade de små!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar