torsdag 11 december 2014

Plats


Plats.

Kaninen Ida vaknade, i skogen. Gäspade och sträckte på sig. Reste sig upp, och såg sig kring. Jam låg på sin plats. Morrhåren rörde sig. Han drömmer nog tänkte hon. Troligen om möss. Hon hade ett gult nattlinne på sig. Hennes kläder låg på en stol. Hon gick dit, och bytte om. Tog på en röd kjol, och en rosa blus. Tvärrandiga knästrumpor. Vita med röda ringar. Skuttade upp på byrån vid fönstret. Tittade ut. Himmelen var molnig. Hoppas det ändå blir en fin dag, tänkte hon. Skuttade ned, och gick fram till dörren. Vände sig och tittade. Tom sov. Agnes och barnen likaså. Öppnade dörren, och gick ut i övre hallen. Där var svalare än i sovrummet. Hon sköt igen dörren efter sig. Gick fram till klädgarderoben, och öppnade dörren. Såg in. Massor av gamla kläder hängde där. Hon stängde efter sig, och gick fram till trappan. Den var nymålad och fin. Ljusblå. Skuttade ned, till hallen. Tittade ut på verandan. Hennes skål var tom. Gick ut till köket. Kaminluckan var stängd. Vedkorgen var fylld. Dörren till vardagsrummet stod öppen. Toms Mormor var inte här. Hon skuttade in. Lade sig i den mjuka soffan, och funderade. Hon tänkte på vad Jam talat om.  

Urantia-boken, som första gången utkom år nittonhundra femtiofem, uppges ha presenterats av himmelska varelser som en uppenbarelse till vår planet Urantia. Texterna i Urantia-boken instruerar oss om mänsklighetens begynnelse, historia och bestämmelse samt om vår relation till Gud vår Fader. Texterna presenterar en enastående och övertygande porträttering av Jesu liv och förkunnelse. De öppnar nya vyer om tid och evighet för den mänskliga själen och erbjuder nya detaljer om vårt uppåtgående äventyr i ett vänligt och med omssorg administrerat universum. Urantia-boken erbjuder en klar och koncis sammanfattning av vetenskap, filosofi och religion. De som läser och studerar Urantia-boken tror att den kan utgöra ett väsentligt bidrag till det religiösa och filosofiska tänkandet hos människor i hela världen. Urantia-boken är inte en ”religion” som sådan. Den bygger på det religiösa arvet från forna och nyare tider och sporrar läsaren till en personlig, levande religiös tro. Läsare världen över har berättat oss att studiet av Urantia-boken har påverkat dem på ett avgörande sätt och ofta förändrat deras liv. Den har inspirerat dem att nå fram till nya nivåer av andlig tillväxt och ökat deras känsla för det mänskliga livets värde. 

Ida sträckte på sig, och gäspade. Hon hade halvsovit, i den mjuka soffan. Jam vaknade. Gäspade, och sträckte på sig. Satte sig upp. Tog av pyjamasen, och satte på en blå tröja. Shorts och svarta sockar. Idas plats var tom. Agnes och Tom sov. Barnen sov i kökssoffan. Vedkorgen vid spisen var full. Jam kände på dörren. Öppnade, och gick ut i övre hallen. Sval luft strömmade emot honom. Tassade ned för trappan. Gick ut till verandan. Skålarna var tomma. Ingen Ida var där. Gick ut i köket. Ingen Ida där heller. Dörren till vardagsrummet var öppen. ”Hurra”, utbrast Ida, när hon såg Jam. De kramades. Jag har drömt om religion, berättade hon. De gick ut till verandan, och satte sig. Fönsterblommorna var fina. Röda, rosa, och vita. Jam öppnade ytterdörren, och hakade upp den mot väggen. De satte sig på trappan. Solen letade sig igenom björkarnas blad och grenverk. Gullregnsträden dignade av gula blomklasar. Gräset på ängen var högt. Det blandades med ängsblom, och mossa. Blåklockor och gullvivor samsades. Rödklöver och blåklint trivdes ihop. Lupiner, rosa och blå omgärdade brunnen. Häcken lyste av vita små blommor, och klängväxters stora vita klockor. 

Flugsnappare byggde bo i häcken. Svalor flög högt och ljudlöst. Lövträd omgärdade entrén. Hassel och lönn. Kastanj och ek. På grusgången kröp två svarta skogssniglar. Humlor, bin, och blomflugor delade på gullrisets nektar. Rosa gammaldags rosor fyllde rabatten mot ängen. Ida ville gunga, men äta först. Tom vaknade, och sträckte på sig. Gäspade. Satte sig upp, och såg sig kring. Idas plats var tom. Även Jams. Tog av nattröjan, och satte på en ny. Shorts och sockar. Agnes sov. Kysste henne på kinden. Barnen sov. Tittade ut genom fönstret. Molnen började spricka upp. Kaminluckan var öppen. Locket var av. Öppnade dörren, och gick ut. Stängde dörren till klädgarderoben. Sköt igen sovrumsdörren efter sig. Tittade på trappan. Ommålningen hade blivit bra. Det var snyggt med ljusblått. Gick försiktigt ned till hallen. Ut på verandan. ”Hurra”, utbrast Ida. Alla tre kramades. Är ni hungriga, undrade Tom? Han gick upp och hämtade skålarna, och gick in i köket. Rotade i skafferiet, och hittade mat till de små. Satte på kaffevatten, till sig själv. Gick ut till de små på trappan. Serverade. Hämtade sitt kaffe. Jam blev klar med kattmaten, och övergick till mjölken. Sörplade. Solen stod nu över björkarna, och värmde gott. Sniglarna på grusgången var borta. Är vi vänner nu, undrade Tom? Vi är de bästa vänner, slutade de små!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar