Per Albin.
Katten Jam och Kaninen Ida var klara med frukosten. Tom
smuttade på sitt kaffe. De satt under äppelträdet. Det blommade ymnigt. Vita
blommor. Syrenerna trivdes mot grannens tomt. Det var vinröda blommor. Några
var vita. Jam ville gå till västerstranden. Då packar jag picnik först, menade
Tom. Han gick in i huset. Sköljde av disken och ställde i diskhon. Han packade
ryggsäcken. Tog med badgrejer för säkerhets skull. Han hade kortbyxor och
t-tröja. Det räckte i värmen. Jam och Ida kom in. Hon bytte till sin blommiga
sommarklänning. Tom tog på ryggsäcken. Träningsskorna med kardborreband. De
älskade han. De smög sig ut för att inte väcka familjen. De gick vägen mot
friluftsområdet. Vid grinden växte blåhallon rikligt. Ida plockade och åt. De
smakade inget särskilt. Ida tänkte på svensk politik, och undervisning om det. Per Albin Hansson,
1885-1946, var socialdemokraternas partiledare och svensk statsminister
1932-1946. Han ledde den svenska samlingsregeringen under andra världskriget
och påbörjade byggandet av välfärdssamhället som han kallade det svenska folkhemmet.
Här hittar du material som kan relateras till Per Albin Hansson. Kort artikel
på Aftonbladets hemsida där Herman Lindqvist berättar om Sveriges beredskap vid
utbrottet av andra världskriget.
Den 31 augusti 1939 var nervositeten hög inom
den svenska statsledningen. Allt tydde på att krig när som helst skulle bryta
ut i Europa. Temaavsnitt på Nordiska muséets webbplats där du hittar massor av
fakta om det svenska folkhemmet. Folkhemmet är en politisk term som socialdemokratin
använde för att beskriva en samhällsvision. Begreppet fick sin spridning efter
att den socialdemokratiske ledaren Per Albin Hansson använt det i ett berömt
riksdagstal från 1928. Svensk dramadokumentär (1:06:01) om midsommarkrisen
1941. Natten till den 22 juni 1941 gick Tyskland till anfall mot Sovjet.
Anfallet, som planlagts under kodnamnet Barbarossa, var det väldigaste
krigsutbrottet någonsin. Tidigt samma morgon krävde Nazityskland att få transitera
en stridande tysk division om 18 000 man från Norge till Finland - på svensk
järnväg. Det blev upptakten till den mest dramatiska krisen i Sverige under
andra världskriget. Föreläsning (11:32 min) där gymnasieläraren Anders Larsson
berättar kortfattat om utvecklingen i Sverige under första halvan av
1900-talet. Fokus ligger på det demokratiska genombrottet, krispolitiken under
depressionen, folkhemmet och beredskapstiden under andra världskriget. Filmen
riktar sig till gymnasiet.
På Anne Franks webbguide finns ett omfattande
avsnitt om Sverige under andra världskriget. Här berättas om den svenska
neutraliteten, svenskt vardagsliv under kriget, den svenska beredskapen,
censuren, underrättelsetjänsten, Sverige och finska vinterkriget,
samlingsregeringen, eftergiftspolitiken, midsommarkrisen, baltutlämningen,
järnmalmsexporten, Sverige och nazismen, svenska insatser, Raoul Wallenberg, de
vita bussarna och mycket annat. På Sveriges Radios webbsida kan du lyssna på
röster, öden och analyser ur radioarkivet med anknytning till andra världskriget.
Omfattande artikel i Wikipedia där du kan läsa om Sverige under andra
världskriget ur olika perspektiv. Sveriges politik under andra världskriget var
att hålla landet utanför kriget. Artikel i tidningen Populär Historia där du
kan läsa om midsommarkrisen 1941 - då den svenska neutralitetspolitiken
ställdes inför sin kanske största utmaning. I juni 1941 inledde Tyskland sitt angrepp
på Sovjetunionen under kodnamnet ”Operation Barbarossa”. Samtidigt krävde naziregimen
att tyska soldater skulle transporteras genom Sverige till fronten. Förfrågan
utlöste en inrikespolitisk kris i Sverige. Sverige har upplevt en enorm
utveckling under de senaste 150 åren.
Den ekonomiska tillväxten har gjort
Sverige till ett rikt land där invånarna på många sätt har det ganska bra. Men
det finns så klart fortfarande mer som kan göras för att det ska bli ännu
bättre. Nya utmaningar väntar med bland annat en åldrande befolkning och en
tilltagande konkurrens från omvärlden. Sverige var, liksom Danmark och Norge,
neutralt under första världskriget. Finland tillhörde Tsarryssland sedan 1809.
Detta innebar att Sverige hade en landgräns mot Ryssland som var en av de. För
oss idag är det självklart att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att
utbilda sig och skaffa arbete. Men så har det inte alltid varit. Vi behöver
bara blicka hundra år tillbaka i. När vi läser svensk historia kan vi se hur
grupper av människor invandrat till landet sedan flera hundra år tillbaka i
tiden. I den här texten kan du läsa kortfattat om svensk invandring. Omvärlden
är i ständig och ofta snabb förändring. Svensk säkerhet påverkas av både
händelser i vårt närområde och av händelser som inträffar långt borta. Sannolikheten
att Sverige ska drabbas av. I mitten av 1800-talet hade kyrkan och prästerna
stor makt. Alla som bodde i Sverige måste tillhöra den evangelisk-lutherska
statskyrkan.
Alla böcker som trycktes i landet måste klara statens. Påverkade
den svenska regeringens balansgång att hålla Sverige neutralt under andra
världskriget händelseförloppet? Hade utrotningen av sex miljoner judar kunnat
förhindras om den svenska. Dokumentär (118 min) i SVT:s Öppet arkiv där
frilansfilmaren Anders Wahlgren berättar om hur hans barndoms Stockholm har
förändrats. Stockholm är den stad som förändrats mest i Europa utan att ha blivit
bombad. Mer än 700 hus strök med i den stora rivningsvågen på 50- och 60-talen.
I gamla och nya bilder får vi uppleva Malmskillnadsgatan, Brunkebergstorg, Regeringsgatan
och det gamla Klara och möta människor som bott och arbetat i de gamla
kvarteren. Kort genomgång om demokratins framväxt i Sverige (4:37 min). Hur
gick det till när Sverige blev en demokrati? Och hur har det varit och är det
idag med jämlikheten mellan män och kvinnor i samhället? Filmen är gjord av
SO-läraren Göran Strömberg. I tre delar får vi följa Sveriges utveckling från
1800-talets fattiga jordbruksland med stora skaror utvandrare, över snilleuppfinnarna
och de industriella succéerna fram till 1970-talet.
Journalisten och författaren
Ronald Fagerfjäll berättar och medverkar gör bland andra Lotta Gröning och
Peter Wallenberg. Denna tv-serie sändes våren 2010 på TV4 Fakta.
Företagsamheten.se har fått rätten att lägga ut den. Serien kan fungera som
inspirationsmaterial i högstadieundervisningens samhällsorientering samt
lektioner i historia och samhällskunskap på gymnasiet. Nog om politik, tyckte
Jam. Vi återgår till vårt. Kom nu Jam, uppmanade Tom honom.
Du sjunger bra. Jag kan lära dig spela också. Vill du lära dig gitarr eller
keyboard, undrade han. Vill du lära dig keyboard så går det lätt. Det har vi
ju. Gitarr går att skaffa. Synd att jag sålde min Stratocaster. Jam började
tina upp. Han bytte till badbyxor. Gitarr i så fall, sade han. De gick ned mot
vattnet. Jam kände med tassen först. Det var lagom. Ida vi kommer, skrek han
plötsligt, och sprang i. Tom kom efter. Jag är glad igen, ropade Jam, och
rusade ut mot det djupa. Jam är verkligen speciell, tänkte Tom. Jag har insett
en ny sak om universum, skrek Jam. Han var snart ute hos Ida. De plaskade och
skvätte på varandra. Jag tycker om dig trots allt Ida, ropade han. Andra
människor på stranden ryckte till. Han simmade. Det var utan tvekan något han
var bäst på. Ida tog efter så gott hon kunde. De skvätte på varandra. Tom kom
ut. Ida ville bli snurrad och kastad. Tom tog henne i tassarna och snurrade.
Han kastade henne. ”Plums”, lät det. Hon skrattade och ville mer. Då ville Jam
också. Tom grep honom i tassarna och snurrade. Han kastade Jam iväg. De hade så
roligt tillsammans. Tänk, sade Ida. Vi älskar varandra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar