lördag 14 mars 2015

Per Albin


Per Albin.

Katten Jam och Kaninen Ida var klara med frukosten. Tom smuttade på sitt kaffe. De satt under äppelträdet. Det blommade ymnigt. Vita blommor. Syrenerna trivdes mot grannens tomt. Det var vinröda blommor. Några var vita. Jam ville gå till västerstranden. Då packar jag picnik först, menade Tom. Han gick in i huset. Sköljde av disken och ställde i diskhon. Han packade ryggsäcken. Tog med badgrejer för säkerhets skull. Han hade kortbyxor och t-tröja. Det räckte i värmen. Jam och Ida kom in. Hon bytte till sin blommiga sommarklänning. Tom tog på ryggsäcken. Träningsskorna med kardborreband. De älskade han. De smög sig ut för att inte väcka familjen. De gick vägen mot friluftsområdet. Vid grinden växte blåhallon rikligt. Ida plockade och åt. De smakade inget särskilt. Ida tänkte på svensk politik, och undervisning om det. Per Albin Hansson, 1885-1946, var socialdemokraternas partiledare och svensk statsminister 1932-1946. Han ledde den svenska samlingsregeringen under andra världskriget och påbörjade byggandet av välfärdssamhället som han kallade det svenska folkhemmet. Här hittar du material som kan relateras till Per Albin Hansson. Kort artikel på Aftonbladets hemsida där Herman Lindqvist berättar om Sveriges beredskap vid utbrottet av andra världskriget. 

Den 31 augusti 1939 var nervositeten hög inom den svenska statsledningen. Allt tydde på att krig när som helst skulle bryta ut i Europa. Temaavsnitt på Nordiska muséets webbplats där du hittar massor av fakta om det svenska folkhemmet. Folkhemmet är en politisk term som socialdemokratin använde för att beskriva en samhällsvision. Begreppet fick sin spridning efter att den socialdemokratiske ledaren Per Albin Hansson använt det i ett berömt riksdagstal från 1928. Svensk dramadokumentär (1:06:01) om midsommarkrisen 1941. Natten till den 22 juni 1941 gick Tyskland till anfall mot Sovjet. Anfallet, som planlagts under kodnamnet Barbarossa, var det väldigaste krigsutbrottet någonsin. Tidigt samma morgon krävde Nazityskland att få transitera en stridande tysk division om 18 000 man från Norge till Finland - på svensk järnväg. Det blev upptakten till den mest dramatiska krisen i Sverige under andra världskriget. Föreläsning (11:32 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar kortfattat om utvecklingen i Sverige under första halvan av 1900-talet. Fokus ligger på det demokratiska genombrottet, krispolitiken under depressionen, folkhemmet och beredskapstiden under andra världskriget. Filmen riktar sig till gymnasiet. 

På Anne Franks webbguide finns ett omfattande avsnitt om Sverige under andra världskriget. Här berättas om den svenska neutraliteten, svenskt vardagsliv under kriget, den svenska beredskapen, censuren, underrättelsetjänsten, Sverige och finska vinterkriget, samlingsregeringen, eftergiftspolitiken, midsommarkrisen, baltutlämningen, järnmalmsexporten, Sverige och nazismen, svenska insatser, Raoul Wallenberg, de vita bussarna och mycket annat. På Sveriges Radios webbsida kan du lyssna på röster, öden och analyser ur radioarkivet med anknytning till andra världskriget. Omfattande artikel i Wikipedia där du kan läsa om Sverige under andra världskriget ur olika perspektiv. Sveriges politik under andra världskriget var att hålla landet utanför kriget. Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om midsommarkrisen 1941 - då den svenska neutralitetspolitiken ställdes inför sin kanske största utmaning. I juni 1941 inledde Tyskland sitt angrepp på Sovjetunionen under kodnamnet ”Operation Barbarossa”. Samtidigt krävde naziregimen att tyska soldater skulle transporteras genom Sverige till fronten. Förfrågan utlöste en inrikespolitisk kris i Sverige. Sverige har upplevt en enorm utveckling under de senaste 150 åren. 

Den ekonomiska tillväxten har gjort Sverige till ett rikt land där invånarna på många sätt har det ganska bra. Men det finns så klart fortfarande mer som kan göras för att det ska bli ännu bättre. Nya utmaningar väntar med bland annat en åldrande befolkning och en tilltagande konkurrens från omvärlden. Sverige var, liksom Danmark och Norge, neutralt under första världskriget. Finland tillhörde Tsarryssland sedan 1809. Detta innebar att Sverige hade en landgräns mot Ryssland som var en av de. För oss idag är det självklart att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att utbilda sig och skaffa arbete. Men så har det inte alltid varit. Vi behöver bara blicka hundra år tillbaka i. När vi läser svensk historia kan vi se hur grupper av människor invandrat till landet sedan flera hundra år tillbaka i tiden. I den här texten kan du läsa kortfattat om svensk invandring. Omvärlden är i ständig och ofta snabb förändring. Svensk säkerhet påverkas av både händelser i vårt närområde och av händelser som inträffar långt borta. Sannolikheten att Sverige ska drabbas av. I mitten av 1800-talet hade kyrkan och prästerna stor makt. Alla som bodde i Sverige måste tillhöra den evangelisk-lutherska statskyrkan. 

Alla böcker som trycktes i landet måste klara statens. Påverkade den svenska regeringens balansgång att hålla Sverige neutralt under andra världskriget händelseförloppet? Hade utrotningen av sex miljoner judar kunnat förhindras om den svenska. Dokumentär (118 min) i SVT:s Öppet arkiv där frilansfilmaren Anders Wahlgren berättar om hur hans barndoms Stockholm har förändrats. Stockholm är den stad som förändrats mest i Europa utan att ha blivit bombad. Mer än 700 hus strök med i den stora rivningsvågen på 50- och 60-talen. I gamla och nya bilder får vi uppleva Malmskillnadsgatan, Brunkebergstorg, Regeringsgatan och det gamla Klara och möta människor som bott och arbetat i de gamla kvarteren. Kort genomgång om demokratins framväxt i Sverige (4:37 min). Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Och hur har det varit och är det idag med jämlikheten mellan män och kvinnor i samhället? Filmen är gjord av SO-läraren Göran Strömberg. I tre delar får vi följa Sveriges utveckling från 1800-talets fattiga jordbruksland med stora skaror utvandrare, över snilleuppfinnarna och de industriella succéerna fram till 1970-talet. 

Journalisten och författaren Ronald Fagerfjäll berättar och medverkar gör bland andra Lotta Gröning och Peter Wallenberg. Denna tv-serie sändes våren 2010 på TV4 Fakta. Företagsamheten.se har fått rätten att lägga ut den. Serien kan fungera som inspirationsmaterial i högstadieundervisningens samhällsorientering samt lektioner i historia och samhällskunskap på gymnasiet. Nog om politik, tyckte Jam. Vi återgår till vårt. Kom nu Jam, uppmanade Tom honom. Du sjunger bra. Jag kan lära dig spela också. Vill du lära dig gitarr eller keyboard, undrade han. Vill du lära dig keyboard så går det lätt. Det har vi ju. Gitarr går att skaffa. Synd att jag sålde min Stratocaster. Jam började tina upp. Han bytte till badbyxor. Gitarr i så fall, sade han. De gick ned mot vattnet. Jam kände med tassen först. Det var lagom. Ida vi kommer, skrek han plötsligt, och sprang i. Tom kom efter. Jag är glad igen, ropade Jam, och rusade ut mot det djupa. Jam är verkligen speciell, tänkte Tom. Jag har insett en ny sak om universum, skrek Jam. Han var snart ute hos Ida. De plaskade och skvätte på varandra. Jag tycker om dig trots allt Ida, ropade han. Andra människor på stranden ryckte till. Han simmade. Det var utan tvekan något han var bäst på. Ida tog efter så gott hon kunde. De skvätte på varandra. Tom kom ut. Ida ville bli snurrad och kastad. Tom tog henne i tassarna och snurrade. Han kastade henne. ”Plums”, lät det. Hon skrattade och ville mer. Då ville Jam också. Tom grep honom i tassarna och snurrade. Han kastade Jam iväg. De hade så roligt tillsammans. Tänk, sade Ida. Vi älskar varandra!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar