Spinoza

Spinoza.

Katten Jam gäspade. Han krökte rygg och sträckte på sig. Det var morgon i skogen. Han satte sig upp, och såg sig kring. Ida låg på sin plats och sov. Tom sov också. Ställde sig upp och tog av pyjamasen. Kläderna låg på en stol. Tog på en tunn tröja. En mörkblå. De ljusblå shortsen, och svarta sockar. Tog ett skutt upp på byrån vid fönstret. Tittade ut. Himmelen var blå. Tog ett skutt ned, och såg på Ida. Ovanligt att hon sover. Hon gnydde i sömnen. Drömmer nog om maskrosblad, tänkte han. Han öppnade dörren försiktigt. Gick ut i övre hallen. Det var svalt där. Stängde dörren efter sig, och gick fram till trappan. Den var nymålad och fin. Ljusblå. Tassade ned till hallen, och gick in i köket. Vedluckan stod öppen. De hade eldat igår kväll. Dörren till vardagsrummet var öppen. Han gick in dit, och lade sig på soffan. Den öppna spisen såg inbjudande ut. Några förkolnade pinnar låg på botten. Tänkte på Toms Mamma. Hon blev allt mindre social. Jämfört med Toms Pappa hade hon alltid varit folkskygg. Ute på öarna stannade han var tionde meter och talade med folk. Han kände alla, och pratade gärna, och länge. I sin ungdom spelade han dragspel och orgel. Han skrev dikter och sånger. Jam ville tala om filosofi. Baruch Spinoza föddes i Amsterdam. Hans föräldrar var portugisiska judar som tvingats immigrera då judar vid denna tid fördrevs från Portugal om de inte konverterade till katolicism. 

Spinoza blev själv tidigt utesluten ur sin judiska församling då han misstänktes för fritänkeri. Att Spinoza inte kompromissade med sin tankefrihet bevisades då han avböjde en professur emedan han ansåg att detta kunde inkräkta på hans filosofiska frihet. I stället livnärde han sig på att slipa optiska glas. Även om Amsterdam vid denna tid var relativt liberalt när det gällde politiska och religiösa åsikter var Spinozas filosofi alltför radikal. För att slippa förmodade förföljelser och andra repressalier blev hans mest betydande verk offentliggjorda antingen under pseudonym eller postumt. Ett av dessa verk var Etiken bevisad på geometriskt vis som publicerades strax efter hans död och boken kom omedelbart att förbjudas. Här finns bland annat den i Spinozas filosofi centrala idén om att materia och ande var en enda substans. Människan är således ingen egen substans utan bara en del av Gud. Spinoza hade en slags märklig panteistisk världssyn där människor och ting bara var modifikationer (modi) hos Guds attribut. Spinoza delade in kunskap i tre kategorier: Allmänna begrepp. Den andra kategorin innehåller välgrundade idéer om tingens egenskaper utifrån begrepp – detta kan leda till förnuftig insikt. Intuitiv kunskap. Den högsta formen av kunskap – detta är en djupare form av kunskap där förståelse för essensen finns. 

Eftersom människorna i Spinozas betraktelsesätt var en del av Guds allomfattning kunde även deras idéer vara sanna och riktiga. Däremot existerade ingen fri vilja utan allting var uppslukat av ett nödvändigt orsakssammanhang. I Spinozas deterministiska system kommer orsak före verkan och inte tvärtom som hos den aristoteliska läran. Det finns således inga ändamål i naturen utan bara logisk nödvändighet. Spinoza menade att Bibeln måste kunna utsättas för vetenskaplig texttolkning precis som andra texter. I Tractatus theologico-politicus (1670) förde han fram tanken på att Bibeln är skriven av flera författare vid olika tider. Han prövar även sanningshalten i olika passager och förkastar existensen av mirakler med stöd i sin syn på naturen som strängt lagbunden. Spinoza finner att filosofin är en bättre vägledare till kunskap och lycka än historiska texter. Denna kritik av bibeln avspeglar också Spinozas syn på samhället och religionen i ett bredare perspektiv. Kyrkan skulle vara underställd staten i alla maktangelägenheter. Det enda som kunde undslippa statens suveräna makt var individen och dennes tankefrihet. Spinozas skrifter var som sagt förbjudna under 1600-talet. Baruch Spinoza intar en särställning bland hans samtida filosofer i det han inte strävade efter att förena religion och naturvetenskap. 

Spinoza avled i en ålder av endast 44 år, vilket antas ha orsakats av lungsot. Något om omstriddheten kring denna filosof illustreras i berättelsen om skändelsen av hans gravsten. Det sägs att hans latinska namn Benedict, latin för ”den välsignade”, ströks över och i stället ersattes av Maledict, ”den förbannade”. Jam funderade. Solen hade börjat värma. Den tog sig igenom björkarnas blad och grenverk, på andra sidan vägen. I rabatten utmed huset växte gullris frikostigt. I rabatten mot ängen trivdes de gammaldags rosorna. Ängen var inte slagen på länge. Det tackade ängsblommorna för. Gullvivor delade plats med blåklockor, och styvmorsvioler. Blåklint och lupiner runt brunnen. Humlor och blomflugor surrade och sög nektar. Vid grinden fanns lövträd. Hassel och lönn. Aspar och en liten bok. Tom vaknade. Han gäspade och sträckte på sig. Kysste Agnes på pannan. Reste sig upp, och tittade på barnen. Tom var lycklig! Ida, och Jam var lyckliga. De älskade varandra!