Timotej

Timotej.

Kaninen Ida vaknade. Hon gäspade, och sträckte på sig. Såg sig kring. Agnes, och Tom sov i sängarna. Barnen låg i soffan, och sov. Ida tog av nattlinnet, med volanger. Hon tog ett skutt upp på nattduksbordet. Såg ut på himlen. Den var blå med lätta små skyar. Katten Jam sov på sin plats. Ida klädde sig. Hon öppnade dörren försiktigt, och stängde den efter sig. Hon skuttade ned för trappan, och in i hallen. Fortsatte till verandan. Hennes skål var tom. Hon satte sig bekvämt, och väntade på de andra. Katten Jam vaknade, och såg sig kring. Idas plats var tom. Agnes och Tom sov i sängarna. Barnen i soffan, lugnt och stilla. Jam klädde sig. Han tog kortbyxor, och en tunn tröja. Han gick ut ur sovrummet, och fortsatte ned för trappan. Från hallen fortsatte han ut på verandan. Ida blev glad när han kom. De kramades. Ida hade något att berätta. Hon hade läst en bok om gräs, och blommor. Hon berättade.

Av vallgräsen går timotej senast i ax och är även känslig för upprepade avslagningar. Timotej passar därför bra med rödklöver i två- till treskördesystem. Arten är mindre lämpad som betesgräs eftersom den påverkas negativt av täta avbetningar och tramp. I ett mer skördeintensivt system med 4 till 5 avslagningar är engelskt rajgräs eller något annat skördeintensivt gräs som rajsvingelhybrid mera lämplig än timotej. Timotej har hög sockerhalt och är ett smakligt gräs med bra fiberkvalitet. Timotej är ett strågräs som är lätt att torka vilket är viktigt för god kvalitet på höet eller hösilaget. Detta i kombination med smaklighet kan förklara timotejs popularitet i slåttervallar till häst. Fodervärdet är beroende av utvecklingsstadium, vallart, sort, näringstillgång, temperatur och ljusintensitet. Skördetidpunkt och klimat är de faktorer som mest påverkar vallfodrets näringsmässiga kvalitet. Genom att ta en tidig skörd kommer en större del av plantan att bestå av bladdelar istället för mer styva stjälkdelar vilket ger en högre smältbarhet. Bladdelarna har ett högre innehåll av råprotein och mindre fiberinnehåll än stjälkdelarna av plantan.  Med klöver i vallen sjunker inte råproteinhalten lika snabbt som i en gräsvall vilket innebär att du får ett större skördefönster. Mycket intressant, ljög Jam. Han hade hela tiden tänkt på sitt. Han hade tänkt på universum, vetenskap, religion, och politik. Och urantiaboken förstås. Jam var en smula sur på Ida. Han ville ge igen. Han berättade, om Nils Bohr.

Bohr föddes i en välbärgad familj Köpenhamn. Det var också där han studerade och var mest aktiv som forskare. 1911 doktorerade han vid Köpenhamns universitet, därefter reste han till England där han till en början samarbetade med J J Thomson (Nobelpriset i fysik 1906) vid Cambridge. Därefter flyttade Bohr till Manchester för att arbeta med Ernest Rutherford (Nobelpris i kemi 1908) som framlagt idén att atomen var uppbyggd med en liten positiv kärna i centrum med de små elektronerna i banor omkring kärnan. Modellen har dock brister, främst att de negativt laddade elektronerna borde kollapsa mot den positivt laddade kärnan. Bohr utvecklade en atommodell grundad på kvantteorin som var något nytt inom fysiken. Kvantteorin innebär att partiklar kan innehålla bestämda energinivåer, kvanta. Niels Bohr föreslog att elektronerna hade regler för hur de får röra sig: de cirkulerar runt kärnan i vissa bestämda banor där varje bana motsvarar en viss mängd energi hos elektronerna. Ju mer energi desto längre ut från atomens kärna. Eftersom elektronerna bara kan ha vissa bestämda energinivåer, kan elektronerna bara finnas i dessa banor, aldrig mellan, och de kan hoppa från bana till bana. Om en atom tillförs energi hoppar de utåt till banor med högre energi. När elektronerna hoppar tillbaka avges strålning, oftast som ljusblixtar, vars energi stämmer överens med energiskillnaden mellan banorna.

Bohr utvecklade sin modell för väte, den allra lättaste atomen i periodiska systemet men den fungerade också för tyngre atomer. Efter Bohr har ny kunskap om atomen tillkommit och atommodellen utvecklas fortfarande. År 1916 utnämndes Bohr till professor vid Köpenhamns Universitet. År 1943 flydde han från det tyskockuperade Danmark till London via Sverige. Flykten höll på att sluta riktigt illa då Bohr inte fick på sig sin syrgasmask ordentligt i det obeväpnade planet som flög honom från Stockholm till London. Han svimmade av syrebrist och hade säkerligen dött om inte piloten insett att det var ett problem då Bohr inte svarade i radion, varvid piloten tog planet till en lägre höjd. Redan i december samma år ingick Niels Bohr i Manhattanprojektet, det topphemliga projektet för att framställa den första atombomben. Niels Bohr förespråkade öppenhet kring projektet och ansåg bland annat att kunskapen skulle delas med Sovjetunionen. Englands premiärminister Winston Churchill skrev i ett brev att Niels Bohr borde hållas inlåst och var ”nära gränsen för en dödssynd”. Efter kriget, återvände Bohr till Köpenhamn och fortsatte sitt arbete och förespråkade fredlig användning av kärnkraft. Niels Bohr dog av hjärtsvikt 1962. Lysande, sade Tom, som vaknat, och kom ner till de små. Jag älskar er, slutade han!