Rousseau

Rousseau.

Kaninen Ida och Katten Jam var i båten. De hade vaknat först, och satt sig därute. Tom sov. Agnes och barnen sov också. Det var tidig morgon. Båten hade en badbrygga där bak. Ida var sugen på ett morgondopp. Hon hämtade bikinin. Tyst som en mus. Hon ville inte väcka någon. De kunde bli sura då. Hon tog av pyjamasen, och satte på sin fina bikini. Hon undrade om inte Jam ville bada? Jo, kanske lite senare, svarade han. Solen värmer inte riktigt ännu. Det var en stor motorbåt. En Norsk Draco. Utrustad med två våldsamma chevrolétmotorer. Den gick hur fort som helst. Jam och Ida brukade turas om att sitta där framme när båten planade i fyrtio knop. Nu låg Jam i solsätet där uppe, och värmde sig. Ida klättrade ut på badbryggan. Hon kände på vattnet, och kastade sig i. Hon kunde nu simma ganska bra. Hon fick några kallsupar, och simmade in mot båten igen. Jam såg på, från sin solplats. Kapellet var inte uppe. Det hade inte behövts. Hon kom upp i båten, och torkade sig, med sin badhandduk. Jag är sugen på frukost, sade hon till Jam. Sugen är bara första bokstaven, svarade han. Tom sträckte på sig. Han gäspade, och vaknade. Han satte sig upp, och såg på Agnes. Hon sov. I kojen bredvid låg barnen och sov. Tom tog av pyjamasen. Han satte på sig ett par ljusblå kortbyxor, och en tunn tröja. Svarta sockar, och träningsskor. Skorna med kardborreband. Han tog sig ut i båten. Jam ville tala om filosofi igen. Han började.  

Jean-Jacques Rousseau som föddes i Genève blev berömd både som filosof och som författare. Bland hans kända litterära verk återfinns brevromanen Julie eller Den nya Heloïse (1761), den idéhistoriskt fascinerande Émile eller Om uppfostran (1762) om pedagogik samt hans kanske mest lästa verk, självbiografin Bekännelser (1781). Hans kanske mest inflytelserika filosofiska verk var Essay om ursprunget och orsakerna till ojämnlikheten mellan människorna som utkom 1755. I denna fanns Rousseaus politiska idéer framlagda. För Rousseau var människan i naturtillståndet harmonisk, fri och frisk. Civilisationen däremot har fördärvat människan. Det är från denna ståndpunkt Rousseau ofta tillskrivits slagordet ”Tillbaka till naturen”. Detta citat återfinns emellertid inte ordagrant i dennes skrifter, fast återspeglar väl en del av hans tankar. Rousseau delar upp människans historia i olika faser. Första fasen var ett oskuldstillstånd: människan är på fri fot där endast sporadiska kontakter med andra från rasen sker. Den andra fasen var ett första samhällstillstånd: människan bildar familjer och bygger enkla bon i form av hyddor. Detta var den lyckligaste perioden, men innehåller också fröet till fortsatt utveckling som leder till en mer komplex samvaro. Vad som ofrånkomligt med tiden utvecklas ur det första samhällstillståndet är ett beroende människor emellan som gäller utbyte av tjänster och även upprättade känsloband. 

Nu förekommer också status som är hierarkiskt strukturerad bland människor. Vidare följer en teknisk utveckling med jordbruk, vilket i sin tur leder till privategendom. Privategendom är för Rousseau en styggelse och en slags fälla för människorna som leder till en civilisation där naturtillståndet alltmer överges. Flera tidigare filosofer – bland dessa kan nämnas Locke och Hobbes – antog en ståndpunkt där ett samhällsfördrag hade både positiva och negativa konsekvenser förenade då det trots sin onaturliga form gav skydd och trygghet åt människorna. Rousseau menar att samhället är en apparat som gynnar de rika och lurar de fattiga. Det är efter grundandet av ett samhälle som den moderna civilisationens orättvisor, förtryck, krig och sjukdomar uppstått. Människan är i Rousseaus ögon är god, men förstörd av samhället. I Émile lägger han sedan fram sin metod i form av uppfostran som skulle bevara barnet god och okonstlad. Bland annat skulle barnet lära sig direkt av naturen och inte av en vuxen som pekade på kunskaper. Rousseau presenterar också – i Om Samhällsfördraget (Du Contrat Social, 1762) – en för honom bästa tänkbara värld. Detta är dock ingen återgång till ett naturtillstånd – ”vägen tillbaka är stängd”. Vad det handlar om är i stället att skapa den bästa möjliga gemenskapen och här står människornas vilja i centrum. Den bästa av stater styrs av folket och deras ”allmänvilja”. 

Allmänviljan presenterar Rousseau som en kollektiv vilja hos människorna som inte tar miste. Detta är en något vag definition och medför också en problematik. Rousseau gjorde en distinktion mellan allmänvilja och den totala summan av allas enskilda viljor och i denna åtskillnad kunde allmänviljan rentav representeras av en ”upplyst minoritet”. Rousseau närmar sig här en ideokrati. I ett politiskt val handlade det om att rösta för det man visste var bäst för alla och inte bara för sig själv i första hand. Över huvud var Rousseau kritiskt inställd till partier eftersom de splittrar folket. Några stora privategendomar finns heller inte i Rousseaus idealstat. Pengarna ska inte få makten, rikedom finns endast i staten. Jean-Jaques Rousseau avled 1778 och var alltså inte vid liv under den franska revolutionen. Inte desto mindre blev hans genomgripande kritik av samhället ett föredöme hos de som ville störta makten. Han har också förblivit en av de stora franska ”upplysningsfilosoferna” jämte Montesquieu (1689-1755) och Voltaire (1694-1778). Mycket intressant Jam, tyckte Tom. Jam var genast på bättre humör. Skall vi gå på promenaden nu, undrade Tom? Ida var tyst. Trevlig idé, tyckte Jam. De gick upp i fören på båten. Tom tog tag i repen och halade in båten mot land. Jam tog ett skutt. Ida kom efter. Är bara universum viktigt, undrade hon? Tom tog ett skutt iland. Nej verkligen inte, Ida, tyckte han. Det är viktigt för Jam. Därför blir det viktigt för oss. Huvudsaken är att vi är vänner, slutade Tom!