tisdag 10 mars 2015

Rörö


Rörö.

Kaninen Ida vaknade. Gäspade och sträckte på sig. Satte sig upp, och såg sig kring. Katten Jam sov på sin plats. Tom låg bredvid Agnes och sov. Hon hade ett rött nattlinne på sig. Hennes kläder låg på stolen bredvid. Hon gick upp och bytte till en gul kjol, och en rosa blus. Vita knästrumpor. Tog på tennisskorna. Det var kyligt på golvet. Hon lade sig igen, och tänkte på boken hon läst innan hon somnade. Boken handlade om en ö. Samhället ligger på Rörös ostsida och rymmer en skyddad fiskehamn. Hamnen är sommartid välbesökt av fritidsseglare. Där finns också en matvarubutik samt en station för diesel och bensin. På sommaren finns även ett kafé, en bokbod och en fiskaffär. Sedan sommaren 2007 har hembygdsföreningen en bod uppställd i parken. Hamnen utgörs av en vik i sydost av själva Rörö, Hågonshamn, samt en pir från Rörö ut till Inre Hamnholmen. Inne i hamnen ligger några skär, eller "bôar" som kallas för "Råttorna", dessa är förbundna med såväl piren som inre hamnen med bryggor främst avsedda för gästande fritidsbåtar. Kajen i norr är endast avsedd för fiskefartyg, och andra yrkesfartyg. Fler mindre hamnar finns längs öns östsida, av dessa är Apelviken störst och mest skyddad. Ett mindre vägnät går runt ön, numera har alla vägarna namn, men så sent som på 1970-talet användes inte vägnamnen utan enbart husnummer, då husen blivit numrerade i den ordning de byggts. 

Byn har ingen kyrka tillhörande Svenska kyrkan, men ett församlingshem som också inhyser ett mindre bibliotek. En frikyrklig församling, Sion, är också verksam på ön. Rörö har en skola för årskurs 1-6. 2008 togs nya lokaler i bruk. Även en förskola finns på ön. Under 2000-talet byggdes också en idrottshall i anslutning till skolan. Trafikverkets bilfärjor Ulrika och Linda anlöper Rörö och utgår från Burö färjeläge på Hälsö. På 1970-talet anlöptes öarna i norra delen av Öckerös skärgård av kommunens egna färjor, främst bilfärjorna "Nordö I", "Nordö II" och senare "Nordö III". Det blev då möjligt att ta med bilar till dessa öar. Sedan Vägverket (numera Trafikverket) tog över behölls "Nordö III" som vägverksfärja. "Nordö I" behölls av kommunens rederi och döptes om till "Polstjärnan" och f.d. Nordö II kan ses som transportfärja i Göteborgs södra skärgård. Polstjärnan var för övrigt en mindre passagerarbåt som trafikerade öarna innan Nordöfärjorna kom till. I äldre tider fanns det lotsar på Rörö, sedermera småbönder och fiskare, liksom arbetare inom sillnäringen. Mellan sillperioderna etablerades jordbruket på Rörö. Inte sällan kombinerades jordbruk och fiske. Man kombinerade även fiske med fraktseglation. 

Dagens bofastas huvudnäring är fiske. En i relation till invånarantalet stor fiskebåtsflotta av mycket stora snörpvadsbåtar har sin hemmahamn på Rörö. Därtill kommer mindre fiskebåtar för kustnära fiske som ägs av pensionärer och deltidsfiskare, samt husbehovsfiskare. Sjöräddningssällskapet har en av Västkustens större sjöräddningsstationer på ön. Denna etablerades 1917, och den första båten var den patrullerande räddningskryssaren Wilhelm R. Lundgren, med namn efter donatorns, rederiet Transatlantics, grundare. Även efterföljande två båtar fick samma namn. År 1969 kom den isbrytande räddningskryssaren Ulla Rinman. Idag är den 15 meter långa räddningskryssaren Märta Collin stationerad på Rörö, liksom räddningsbåten "Marianne Bratt", rescuerunner Oskar Andersson, rescuerunner Sjömannasällskapet och miljöräddningssläpet "Rörö". SSRS personal bemannar även Öckerö räddningstjänsts brandvärn på ön. Detta brandvärn har ett kombinationsfordon, en Iveco skåpbil, som klarar diverse insatser. Två tredjedelar av Rörö, i princip hela södra, västra och norra delarna, är naturreservat. Reservatet omfattar förutom 182 hektar land även 728 hektar vatten. Trots sin relativt begränsade areal erbjuder Rörö ett naturgeografiskt och geomorfologiskt stoff av stort värde för studier av glacialmorfologi, strandförskjutningar m.m. 

Terrängen är relativt lättgången med tydligt markerade leder och lämpar sig för både kortare och längre turer. Badställen finns söder om hamnen. Här finns några långgrunda vikar med sandstränder som kallas första-, andra- och tredje viken. Från östra delen av inre Hamnholmen kan man bada från klipporna. På östra delen av ön ligger Gula skären - en kommunalt underhållen badplats med simskola. Fågellivet är rikt, man finner naturligtvis de vanligaste måsarterna men också flera vadarfåglar, varav strandskatan är vanlig. I vikarna och i hamnen får man sällskap av ejder och knölsvan och på senare tid har även kanadagässen hittat hit. Inte sällan kan man observera knubbsäl i vattnen runt ön. Mink, räv och hare är vissa år vältaliga. Huggorm och snok förekommer också. Jakt har tidigare bedrivits på havslevande däggdjur såsom tumlare och säl. Viss jakt av sjöfågel bedrivs idag, samt skyddsjakt på räv och förvildade katter. 

Rörös flora är artrik och hyser flera för Bohuslän sällsynta och sevärda arter som ostronört, strandvial, strandbeta, kustruta och ramslök. Den mest kände röröbon genom tiderna är "Utter-Anders" 1885-1980 som bodde i den mindre byn invid Apelviken. Utter-Anders hette egentligen Anders Olsson och livnärde sig som jägare, fiskare och båtbyggare. Det berättas många historier och skrönor om denna "Otter-Anners", bland annat hur han sköt en valrosshane med tre skott i samma hål. Valrossen, i uppstoppat skick, står utställd på Göteborgs Naturhistoriska Museum. Utter-Anders och hans far Stin-Olle bodde i ett hus delvis byggt av vrakgods och strandat timmer. Tom smuttade på sitt kaffe. Ida var klar med potatisen, och övergick till moroten. Jam var färdig med kattmaten, och började sörpla mjölk. Ni verkar vara vänner, sade Tom. Vi är de bästa vänner, slutade de små!

1 kommentar:

  1. Flertalet småbåtar ägs av fiskare som också arbetar på de större båtarna. Det finns för övrigt bara en snörpvadsbåt på ön, de andra är trålare. Dessutom finns tre båtar med dansk flagg som inte kan komma in i öns hamn. En av dem är en kombinerad snörpvadsbåt och trålare, de andra två är trålare. För mig som är född på Rörö och som barn kände Utter-Anners så framstår Sven Westerström (om än född på Käringön) och Leif Johansson (född på Hyppeln) som lika kända Röröbor som Utter-Anners.

    SvaraRadera