Bagavad.
Katten Jam var lätt irriterad. Tom vägrade diskutera politik med honom. Han hade frågat om det fanns något annat de kunde diskutera. Tom hade svarat allt, utom politik. Han kände sig förnärmad. Han undrade om det var honom det var fel på. Det är inget fel på dig, sa Tom. Det är sättet du diskuterar politik på som är jobbigt. Han funderade. ”Vet du vad versaler är", frågade han. Ja, svarade Tom. Det är stora bokstäver. Små kallas ”gemener”. Det är bra, sa han. Jag har en fråga till. Det går bra, svarade Tom. ”Hatar du kvinnor?”. Nej varför skulle jag göra det, undrade Tom. ”En kvinna på radion undrade det”. Hon hade en lång serie program på det temat. Konstigt, sa Tom. Frågan är ju enkel. Män hatar att bli halshuggna. Vissa kan gräla eller gå undan för det. Andra dödar på grund av det. De dödar inte för att de hatar kvinnor. Tvärt om älskar de kvinnor. Därför blir smärtan så olidlig. Att bli halshuggen av den man älskar. Jam tyckte sig förstå. Han kände till och med igen sig. Jag är nog den typen av katt som går undan, sa han. De satt på verandan på Slangö. Ingen annan hade vaknat ännu. Toms fru, Agnes var där. Hans barn var också där. Till och med den odrägliga kaninen var där.
Kaninen var i ”kammern”. Barnen sov i lilla rummet åt ”sör”. Agnes låg i vardagsrummet. Tom och Jam gick ut i gräset. Genast kom kattungar kilande. Han och Jam lät sig inte störas. En diskussion var på gång. Ännu i sin linda, men snart hoppades Jam. Han tog upp en kattunge. Nu blir han så där fånig igen, tänkte Jam. Han klappade kattungen. Sedan släppte han ned den. De reste sig och gick ned åt hamnen. Dammarna hade krympt ytterligare. Mink-Anders hus var inte längre ens värt att nämna. Inte krogen heller. På piren låg tinor och garn. Bos fiskebåt låg inne. Toms segelbåt låg mitt emot. Deras plats var egentligen inne på nästa brygga. Där var alldeles för grunt. Båten såg stor ut här. ”Vi går ut en stund och fiskar”, sa Jam. Tom tänkte på alla förtöjningar och draggar. Han ville samtidigt inte vara omöjlig, utan svarade ja. "Hurra", skrek Jam. De gick in från piren och ut på lilla bryggan. Han lade loss i fören. Som tur var var det helt stilla. Havsbrisen kommer mer under dagen, tänkte han. Han drog ut och tog upp den inre draggen. ”Vänta vi måste ha agn”, utbrast han. Båten fick ligga för bara en dragg.
Han tog på sig badbyxor och gick ut på badstegen. Han hade en håv med sig. Jam tittade nyfiket på. Han kastade sig i vattnet. Han simmade över till det grunda. Där fanns gott om blåmusslor. Han fyllde håven. Sedan simmade han tillbaka till båten. Torkade sig med en handduk, och tog på sig kläderna. ”Inte för att det behövs”, sa han. Det blir en varm dag. Han lade musslorna i en spann. Han startade motorn och drog upp draggen. De körde sakta ut ur hamnen. Han öppnade några musslor. Han tog fram en släpdörj till Jam. Styrde efter Slangös östkust. Satte agn på krokarna, och lät den sakta gå ut. Han lämnade över linan till Jam och koncentrerade sig på körningen. Klockan var sju på morgonen. De gick ut mot Tåskären, och tog lite mot Bammen. Han körde i en stor oval. Plötsligt skrek Jam till. Han frikopplade motorn. Jam drog in. Två vitlingar satt på krokarna. Jam märkte nog inte den första, tänkte han. Sedan släppte han i draggen. Han tog hand om släpdörjen och letade efter de vanliga dörjarna. De låg längst ned i en bänk. Han tog upp dem. Han agnade Jams dörj och började med sin egen. Det gick bra. Han släppte ned dörjblyet till botten. Drog upp en famn, och väntade.
De fick tre skäddor och en torsk. Jam var mycket nöjd med turen. Jam styrde på hemfärden medan Tom rensade fiskarna. En svag bris hade börjat. Inte mer än att det var enkelt att belägga båten på nytt. Bo satt på piren. Han röjde i sina nät. ”Vill du inte ha fler katter”, frågade Bo och skrattade. Hon har fått ungar igen. Tom tackade för erbjudandet men sa att det var jobb nog med en katt. Jam låtsades som inget. När de gick vägen hem sa Jam plötsligt. ”Har du läst Bagavadgita?”. Det stavas Bhagavad Gita svarade Tom. ”Hur såg du min stavning”, undrade Jam. Det skall jag berätta när du är lite större, sade han. Han stannade vid dammarna. ”Hörde du grodorna igår kväll”, undrade han. ”Var det det som knarrade”, undrade Jam. Ja, det blandades med syrsors gnidande. Vårtbitare. Jam var väldigt nöjd med fisken, men han var inte nöjd med de uteblivna intellektuella samtalen. Låt oss åtminstone tala om religion i allmänhet, sa Jam. Några gråa katter nosade på Toms spann. Du vet att jag inte kan tala om något i allmänhet, svarade han. Jag kan bara tala i synnerhet. Typ sakfrågor inom politiken. Det är där vi skiljer oss åt. Du Jam vill alltid tala om de övergripande frågorna. Jag vill tala om de enskilda frågorna. Agnes var uppe. Det var Eva och Robert också. Robert blev intresserad av fisken. Agnes frågade honom om han vill ha frukost med kaffe. Jam kände sig bortglömd. Vad är sakfrågor inom religion, undrade han. Tom skakade på huvudet. Han insåg att det låg en poäng i Jams resonemang. Själv hade han alltid kallat sig ”agnostiker”. Det var väl ingen enskild fråga precis. Som Schrödingers katt. Den finns och den finns inte. Det är sanningen. Han trivdes på Slangö. Det gjorde nog Jam också.
Katten Jam var lätt irriterad. Tom vägrade diskutera politik med honom. Han hade frågat om det fanns något annat de kunde diskutera. Tom hade svarat allt, utom politik. Han kände sig förnärmad. Han undrade om det var honom det var fel på. Det är inget fel på dig, sa Tom. Det är sättet du diskuterar politik på som är jobbigt. Han funderade. ”Vet du vad versaler är", frågade han. Ja, svarade Tom. Det är stora bokstäver. Små kallas ”gemener”. Det är bra, sa han. Jag har en fråga till. Det går bra, svarade Tom. ”Hatar du kvinnor?”. Nej varför skulle jag göra det, undrade Tom. ”En kvinna på radion undrade det”. Hon hade en lång serie program på det temat. Konstigt, sa Tom. Frågan är ju enkel. Män hatar att bli halshuggna. Vissa kan gräla eller gå undan för det. Andra dödar på grund av det. De dödar inte för att de hatar kvinnor. Tvärt om älskar de kvinnor. Därför blir smärtan så olidlig. Att bli halshuggen av den man älskar. Jam tyckte sig förstå. Han kände till och med igen sig. Jag är nog den typen av katt som går undan, sa han. De satt på verandan på Slangö. Ingen annan hade vaknat ännu. Toms fru, Agnes var där. Hans barn var också där. Till och med den odrägliga kaninen var där.
Kaninen var i ”kammern”. Barnen sov i lilla rummet åt ”sör”. Agnes låg i vardagsrummet. Tom och Jam gick ut i gräset. Genast kom kattungar kilande. Han och Jam lät sig inte störas. En diskussion var på gång. Ännu i sin linda, men snart hoppades Jam. Han tog upp en kattunge. Nu blir han så där fånig igen, tänkte Jam. Han klappade kattungen. Sedan släppte han ned den. De reste sig och gick ned åt hamnen. Dammarna hade krympt ytterligare. Mink-Anders hus var inte längre ens värt att nämna. Inte krogen heller. På piren låg tinor och garn. Bos fiskebåt låg inne. Toms segelbåt låg mitt emot. Deras plats var egentligen inne på nästa brygga. Där var alldeles för grunt. Båten såg stor ut här. ”Vi går ut en stund och fiskar”, sa Jam. Tom tänkte på alla förtöjningar och draggar. Han ville samtidigt inte vara omöjlig, utan svarade ja. "Hurra", skrek Jam. De gick in från piren och ut på lilla bryggan. Han lade loss i fören. Som tur var var det helt stilla. Havsbrisen kommer mer under dagen, tänkte han. Han drog ut och tog upp den inre draggen. ”Vänta vi måste ha agn”, utbrast han. Båten fick ligga för bara en dragg.
Han tog på sig badbyxor och gick ut på badstegen. Han hade en håv med sig. Jam tittade nyfiket på. Han kastade sig i vattnet. Han simmade över till det grunda. Där fanns gott om blåmusslor. Han fyllde håven. Sedan simmade han tillbaka till båten. Torkade sig med en handduk, och tog på sig kläderna. ”Inte för att det behövs”, sa han. Det blir en varm dag. Han lade musslorna i en spann. Han startade motorn och drog upp draggen. De körde sakta ut ur hamnen. Han öppnade några musslor. Han tog fram en släpdörj till Jam. Styrde efter Slangös östkust. Satte agn på krokarna, och lät den sakta gå ut. Han lämnade över linan till Jam och koncentrerade sig på körningen. Klockan var sju på morgonen. De gick ut mot Tåskären, och tog lite mot Bammen. Han körde i en stor oval. Plötsligt skrek Jam till. Han frikopplade motorn. Jam drog in. Två vitlingar satt på krokarna. Jam märkte nog inte den första, tänkte han. Sedan släppte han i draggen. Han tog hand om släpdörjen och letade efter de vanliga dörjarna. De låg längst ned i en bänk. Han tog upp dem. Han agnade Jams dörj och började med sin egen. Det gick bra. Han släppte ned dörjblyet till botten. Drog upp en famn, och väntade.
De fick tre skäddor och en torsk. Jam var mycket nöjd med turen. Jam styrde på hemfärden medan Tom rensade fiskarna. En svag bris hade börjat. Inte mer än att det var enkelt att belägga båten på nytt. Bo satt på piren. Han röjde i sina nät. ”Vill du inte ha fler katter”, frågade Bo och skrattade. Hon har fått ungar igen. Tom tackade för erbjudandet men sa att det var jobb nog med en katt. Jam låtsades som inget. När de gick vägen hem sa Jam plötsligt. ”Har du läst Bagavadgita?”. Det stavas Bhagavad Gita svarade Tom. ”Hur såg du min stavning”, undrade Jam. Det skall jag berätta när du är lite större, sade han. Han stannade vid dammarna. ”Hörde du grodorna igår kväll”, undrade han. ”Var det det som knarrade”, undrade Jam. Ja, det blandades med syrsors gnidande. Vårtbitare. Jam var väldigt nöjd med fisken, men han var inte nöjd med de uteblivna intellektuella samtalen. Låt oss åtminstone tala om religion i allmänhet, sa Jam. Några gråa katter nosade på Toms spann. Du vet att jag inte kan tala om något i allmänhet, svarade han. Jag kan bara tala i synnerhet. Typ sakfrågor inom politiken. Det är där vi skiljer oss åt. Du Jam vill alltid tala om de övergripande frågorna. Jag vill tala om de enskilda frågorna. Agnes var uppe. Det var Eva och Robert också. Robert blev intresserad av fisken. Agnes frågade honom om han vill ha frukost med kaffe. Jam kände sig bortglömd. Vad är sakfrågor inom religion, undrade han. Tom skakade på huvudet. Han insåg att det låg en poäng i Jams resonemang. Själv hade han alltid kallat sig ”agnostiker”. Det var väl ingen enskild fråga precis. Som Schrödingers katt. Den finns och den finns inte. Det är sanningen. Han trivdes på Slangö. Det gjorde nog Jam också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar