söndag 20 juli 2014

Tillbaka



Tillbaka. 

Tom tänker tillbaka. När han var liten, var det alltid synd om hans Mamma. Hon fick migrän för att Pappa var stygg. ”Ibland var nog vi barn stygga också”, tänker han. Mamma led i det tysta. Hon sade aldrig mycket. Hans Pappa försökte nå henne. Han pratade mycket. Till slut tappade han tålamodet, och började skälla. Det hände var dag. En gång slog Pappa Mamma. Det var i köket på Londongatan. Pappa var förtvivlad efteråt. Han bad om förlåtelse, och låg på knä. Mamma talade inte med honom på en vecka. Det var alltid Pappas fel när de grälade. Tom och hans syskon försökte trösta Mamma. Hon låg i sin säng, och led. Migrän gjorde nog mycket ont. Det var tur att hans Pappa lagade så bra mat, som han gjorde. När han var ung, var han fiskare. Pappa lagade mycket av maten, på båten. Hans Pappa tålde inte sjön. Därför slutade han på fiskebåten. Hans Pappa var en speleman som ung. Han skrev dikter, sjöng och spelade. Han passade nog inte in på Rörö. Han klädde sig inte som andra. Hans Pappa hade hatt, och kavaj. Det hade inte de andra på Rörö. Han flyttade till staden som ganska ung. På den tiden kostade det pengar att gå i skolan. Det hade inte hans Pappa, så han fick hitta på någonting annat. 

Om man kom från öarna, och inte kunde vara fiskare, så fanns det tre val. Bli snickare, bli målare, eller bli tullare. Han ville bli tullare, men då krävdes det utbildning. Toms Pappa blev målare. I Göteborg träffade han en kvinna. De blev kära och gifte sig. Hon rökte och drack. Det gjorde inte hans Pappa. Han var Schartauan. Efter några år stod han inte ut längre. Trots deras kärlek, tog hans Pappa, ut skilsmässa. Det var mycket skamligt, på den tiden. Han skämdes mycket. Efter några år, åkte han ut till Johannelund, för att bada. Där såg han en vacker ung kvinna. De pratade, och fick kontakt. De bestämde att ses igen. Kvinnan hette Sylvia. hans Pappa hette Einar. Sylvia hade vuxit upp i en trasslig familj. Hennes Mor fick sju barn. De första två dog, som spädbarn. Efter sju födslar var en kvinna, på den tiden, mycket utsliten. Sylvias Mamma fick rådet, av läkaren, att sluta med allt samliv. Hon dog nästan av den sista förlossningen. Hon sade detta till sin make, Sidor. Sylvias Mor hette Amalia. Sidor stod inte ut med detta. Han såg bra ut, och hade inte svårt att träffa andra kvinnor. Amalia längtade efter sin Sidor. Hon bad honom komma tillbaka. Han skulle få som han ville. Bara han kom tillbaka.  

Sidor hade redan träffat en ny, som han flyttat ihop med. De var frikyrkliga båda, och trivdes ihop på alla sätt. Amalia var inte ens religiös, och hetsig i humöret, även när allt var bra. Tom förstod att det varit en svår tid även för hans Mamma. En av Mammas bröder var sjuklig. På den tiden rekommenderade läkare alltid ”frisk luft”. När Sidor tog ut skilsmässa, flyttade Amalia till Floda med barnen. Sylvia fick lång väg till skolan, men hon var duktig, i skolarbetet. Efter några år tröttnade Amalia på livet, på landet, och flyttade tillbaks till Göteborg. Sylvia fortsatte att vara duktig i skolan. Hon ville läsa vidare, men de hade inte råd. Hon fick genast börja arbeta. Amalia var sömmerska, och tjänade inte bra. Bara hennes yngste son fick läsa vidare. Tillsammans med Einar slapp Sylvia tänka på det. Hon blev hemmafru. Hon fick två barn, efter giftermålet. Det orkade hon. Till slut fick hon ett sladdbarn. Det var Tom. Sylvia ville nog inte ha honom. De andra barnen blev stora, och Sylvia längtade ut att få arbeta. Hon hade läst lite kontorsutbildning de sista åren i skolan. Det ville hon pröva nu. Han kom i vägen. Hans föräldrar var inte nöjda med sina liv.  

Pappa vantrivdes som målare. Mamma ville ut och arbeta. Båda hade velat utbilda sig mer. Hans Pappa var trött på de andra arbetarnas diskussioner. Själv tänkte han mest på miljö, och kost. Han var miljöpartist, långt innan partiet fanns. Han avskydde dessa kommunister. Han kallade dem ”brödkommunister”. De andra gick till krogen på fredag. Själv drack han inget. Inte ens fotboll fungerade. De andra höll på Blåvitt, och GAIS. Själv höll han på ÖIS. Han röstade på Centern. Inte på Socialdemokraterna. Hans Pappa levde för skärgården. Där var han hemma. Tidigt på våren. Sent på hösten. Hans Mamma var nedtryckt av sin Mamma. Amalia var olycklig över att ha förlorat sin Sidor. Hon mådde också dåligt av att inte ha någon man. Inget samliv. Bara slit, med dåligt betalt. När Tom var tonåring, började Sylvia arbeta. Hon skötte sig bra, och blev så småningom chef över konsumbageriets kontor. Einar lärde sig engelska. Det mesta kom ändå för sent. När han var barn, och växte upp, mådde Mamma mycket dåligt. Hon orkade nog inte med ett barn till då. Pappan vantrivdes på jobbet. Hans brist var inte att han kunde för dåligt. Tvärtom tänkte han för mycket. Idag skulle en person, som han, nog blivit forskare. Toms Mamma skulle blivit chef på högre nivå. Och mycket tidigare. Det fanns inte dagis som nu. Hans föräldrar skulle mått mycket bättre, om de fått använda sig själva. Han skulle mått mycket bättre då.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar