Drömt.
Kaninen Ida vaknade. Hon hade drömt om söderhavet. En
orangutang med unge, klättrade i träd. Skogen de bodde i krympte. Skogsbolag
avverkade skogen. Ida ville inte tänka mer på det. Det var för hemskt. Stora
marker var kala, där det funnits skog tidigare. Hon var på sommarstället. Hon
satte sig upp, och såg sig kring. Alla sov. Familjen låg i tvåvåningssängar. Jams
bädd var bredvid Idas. Hon gäspade, och sträckte på sig. Hon hade ett rött
nattlinne. Det tog hon nu av sig. Hon tog på sin gula kjol, och en tunn röd
tröja. Dörren var upphakad på glänt. Hon ville gå ut, och vänta på att Jam skulle
vakna. Hon trängde sig ut, och gick nedåt tomten. Plommonträdet växte och
frodades. Körsbärsträdet lika så. De gammaldags rosorna bar rosa blommor. Ida
stannade på gräsmattan. Hon letade efter maskrosblad. Det fanns en del, bara
man letade. Hon mumsade, och tuggade. Rabarberna var stora. Bladen var stora.
Stammarna tjocka. Ida lade sig på rygg. Hon drömde sig bort. Jam vaknade. Han
krökte rygg, och sträckte sig. Idas plats var tom. Familjen sov i sina sängar.
Jam tog av pyjamasen. Han satte på sig kortbyxor, och en tröja. Trängde sig ut
genom dörren, och ropade på Ida. Hon satt under körsbärsträdet. På gräset. Hon
hade väntat på Jam. De kramades. Nu väntade de på att Tom skulle vakna. De
följde stigen, ut mot berget.
Stigen omgärdades av Toms gärdesgårdar. Björnbär
och hallon trivdes där. Ida och Jam plockade och åt. De satte sig på berget
utanför tomten. Buskar och träd var alltför höga. De tog en del av utsikten.
Solen värmde något där de satt. En ensam segelbåt kryssade norrut i fjorden.
Den stora ön på andra sidan fjorden badade i solljus. Tom sträckte på sig. Han
hade drömt om när Agnes och han syntes första gången. De åkte spårvagn. Det var
första dagen på utbildningen. Han gick ut genom framdörrarna. Genom
mittdörrarna gick en ung kvinna ut. De stannade vid övergångsstället. Hon vände
sig emot honom. Då insåg han. Det var hon! De gick in till institutionen. Till
samma samlingssal. Efter ett år blev de tillsammans. Tom gäspade. Han satte sig
upp i sängen. Tröjan var blöt. Han hade troligen drömt något hemskt också. Han
gick ned för stegen. Bytte till en torr tröja. En mörkblå. Satte på
jeansshortsen, och sockar. Han tog på träningsskor, och öppnade dörren. ”Hurra”,
hördes Ida. Han reglade dörren, efter sig. Även Jam kom fram. De kramades. Tillsammans
gick alla tre upp till altanen. Tom gick in i huset. Han öppnade
kylskåpsdörren, och rotade fram mat till de små. Han satte på vatten till sig
själv. Serverade de små. Ida fick sin potatis, och en morot. Hon berättade.
Moroten
är en tvåårig ört som kan bli nästan en meter hög. Den blommar i juli till augusti
med vita blommor under andra året och hela plantan dör efter frösättningen.
Morötter odlas för att användas som livsmedel dock normalt som ettåriga, med
skörd samma år som sådden. Därför är det många som inte tänker på att den är
tvåårig. Mycket intressant, tyckte Tom. Jam hostade. De åt koncentrerat. Ida
blev klar med potatisen, och övergick till sin morot. Jam var färdig med
kattmaten. Han sörplade mjölk. Tom läppjade på sitt kaffe. Jam ville berätta.
Han började. Månen är den enda himlakroppen som människor har färdats till och
landat på. Det sovjetiska Lunaprogrammet sände ett flertal obemannade farkoster
mot månen under slutet av nittonhundra femtiotalet till nittonhundra
sextiotalet, där man till exempel för första gången lyckades utföra en
kontrollerad landning på en annan himlakropp med Luna nio år nittonhundra
sextiosex. Det skulle dock bli USA med det stora Apolloprogrammet som först
lyckades sända människor till månen. Den tjugonde juli nittonhundra sextionio
klättrade Neil Armstrong ner på månens yta från Apollo elvas månlandare The Eagle och blev därmed den första
människan att besöka en annan himlakropp.
Efter Apolloprogrammets slut
nittonhundra sjuttiotvå avstannade rymdkapplöpningen och månen har sedan dess
endast besökts av obemannade rymdfarkoster, men planer och visioner finns från
flera länder att på nytt sända människor till månen inom de närmsta decennierna.
Mycket intressant, ansåg Tom. Ida nös, och nös. Tom plockade undan disken. Han
sköljde av skålarna, och ställde ned i diskhon. Vad vill ni göra nu, undrade
han? Jag vill bada, sade Ida. Jag med, sade Jam. Tom gick in och hämtade
ryggsäcken. Han packade ned badgrejer och mat. De gick ned för tomten. Gräset i
gropen var högt. Det blandades med ängsblommor, av olika slag. Det var
styvmorsviol, och gullmora. Rödklöver, och blåklint. Hundkex stack upp högt.
Gräset var glest. Jorden mager. De gick mellan taggbuskarna, och kom ut på
berget. Björnbär, och hallon växte där. Är ni vänner nu, undrade Tom? Vi är de
bästa vänner, svarade de små. Bra, sade Tom. Jag älskar er så. Jag vill att ni
aldrig lämnar mig. Vi lämnar dig aldrig, sade Jam. Vi älskar ju dig för alltid
Tom!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar