Gräset

Gräset.

Kaninen Ida var upprörd. Hon och Katten Jam, satt ute i gräset. Hur länge tänker Tom egentligen sova, undrade hon. De satt på backen utanför källarvinden. Syrenerna blommade med rosa blommor. Björnbärsbuskarna dignade av bär. De tittade på kycklingarna som sprang runt i sin lilla bur. Jam plockade groblad, och gav kycklingarna att äta. Inne i huset sov Tom med Agnes och barnen. Jam hade lurarna på. Han lyssnade på The Beatles. ”Let it bee”. ”There will be an answer”. ”Mother Mary comes to mee”. ”Wispering words of wisdom”.  Ida såg ned mot lilla bryggan. Där växte mycket vass i kring. Bryggan var av sten. Två träekor låg där. En liten, och en stor. Båda var vita. Källarvinden de sovit i var vitmålad med rött tak. Stora huset bredvid var vitt, med nylagt tak av grön plast. Ladan var röd. Den hade också nytt tak, i korrigerad plast. Mycket blommor fanns i trädgårdslandet utanför ladan. Där växte också potatis, och grönsaker. I norr om ladan fanns gödselstacken. Hönorna hade sin rastgård där. På natten bodde de inne i ladan. Från loftet doftade det hö. Hö som korna skulle ha till vintern. Längre ut åt väster fanns den stora bryggan. Där låg deras segelbåt. En böe i inloppet gjorde det svårt för större båtar att gå in. Några gånger hade de lagt till längre ut vid berget. Det var vid lågvatten. 

En stengärdesgård, löpte ända ned till stranden i väster. Det gick att runda småöarna, och komma in från sydväst. Där var nätt och jämt tillräckligt djupt. Lerbotten med mycket växtlighet. Ida gick ned till bryggan. Hon plockade några blåmusslor. Krossade dem, och agnade med dem. Hon fick upp småkrabbor, räkor, och några små fiskar. Det matade hon kycklingarna med. Jam satt på backen, och lyssnade på musik. Tom sträckte på sig.  Han gäspade, och satte sig upp. Han låg bredvid Agnes. Hon sov. Det var tidig morgon. Barnen sov i sina sängar. Alla låg i samma rum. Jams och Idas platser, var tomma. Tom reste sig. Han tog av sin randiga pyjamas. Tog på jeansshortsen, och en liten tunn tröja. Svarta sockar. Dörren till köket stod öppen. Han gick ut dit. Tog fram frukostmat till de små, och sig själv. En kokt potatis och en morot till Ida. Kattmat och mjölk till Jam. En banan till sig själv. Han tog vatten ur en kanna, och satte det på värmning. Tog fram burken med näskaffe. Blandade till, och tog fram en bricka. Han lade all morgonmat på brickan, och öppnade ytterdörren. Sval luft strömmade mot honom. Himmelen var blå. Solen hade inte stigit över berget ännu. Han gick ut. Rundade huset, och kom ned till Ida, och Jam. ”Hurra”, skrek Ida, när hon såg honom. Hon hade några små krabbor kvar. Hon slängde in dem till kycklingarna, och kom Tom, till mötes. 

Tom satte sig i gräset, hos Ida och Jam. Bredvid kycklingarna. Ida fick det som hörde till henne. Hon var på gott humör. Jag kan berätta om höns, sade hon. Tom tyckte att hon skulle berätta. Jam var inne i sin musik. Ida berättade. Höns är olika. Det finns stora, små, lugna, livliga, ägg- kött - kombiraser, de som inte tål att vara ute och bli blöta, som har ömtåliga superlånga fjädrar, de som är lite mer tuffa mot andra höns och de som inte är det. Du ska först fundera ut vad du vill ha utav dina höns. Vill du ha många ägg och kunna lägga tuppar i frysen? Eller vill du bara ha hönsen att titta på? Eller många ägg men struntar i köttet? Spännande, tyckte Tom. Jam hade inte hört någonting. De åt sin frukost. Skall vi gå på upptäcktsfärd, undrade Tom. ”Hurra”, utbrast Ida. Tom gick in i huset igen. Han sköljde av skålarna, och ställde dem i diskhon. Han hämtade ryggsäcken i sovrummet. Agnes och barnen, sov fortfarande. Han packade ned, badgrejer och mat. Gick ut till de små. De gick ned till bryggan. Hoppade i den lilla ekan. Tom satte sig vid årorna. Jam tog av lurarna. Han berättade.  

Virus är de minsta biologiska enheterna som kan infektera levande organismer. Virus brukar inte räknas som en livsform, då de saknar egen ämnesomsättning, och inte kan föröka sig på egen hand, utan beskrivs ofta snarare som "ett mellanting mellan levande och död materia”. De kan inte föröka sig utan att infektera en levande cell. Med hjälp av cellens maskineri tillverkar viruset fler viruspartiklar. Mycket intressant, tyckte Tom. Ida skådade i fjärran. Hon tog fram mobilen, och spelade ett spel. Hon var lite sur på Jam. Jam mådde strålande. Skall vi ro till kornas ö, undrade Tom. Ja, gör det, svarade Jam. I vattnet växte grönt slam. Det fanns inte när jag var liten, berättade Tom. Han kunde ro bra. Hans Pappa hade lärt honom. Pappan var från Bohuslän, och uppväxt i båtar. Tom hade lärt sig att vinkla årorna i luften så att luftmotståndet minskade. Han hade inte lärt sig att vinkla år samma håll som Pappan gjorde. Det var alltför svårt. Nu har vi det bra, sade Tom. Vi älskar varandra, slutade han.