söndag 23 november 2014

Segelbåten


Segelbåten.

Kaninen Ida och Katten Jam var ute med segelbåten. Det var sen kväll. Tom, Agnes, och barnen hade lagt sig. Mörkret sänkte sig över ön. De båda små hade sina sovplatser inne i kajutan. Ida drömde om sin barndom. På himmelen gnistrade stjärnor. Månen var full, och belyste ön, och vattnet utanför. De låg vid en liten ö, mellan Bohusläns två stora öar. Uppe på ön växte tallskog, små granar, och barrskog, av olika sorter. Från björkarna singlade gula torra löv, som ett oupphörligt regn. Jam hade legat i en sovsäck bland ljungen, och tittat på kvigorna nere på öns norrsida. Ida tänkte på tiden i affären, innan Tom och barnen kom, och köpte henne. Hennes Mamma var svart. Syskonen gråa. En liten flicka kelade med flera syskon. En man talade med expediten. Det var Tom. Flickan var Eva. Tom köpte Ida. Det var skrämmande, men också spännande. De gick till en bil. Den stod nära utanför. Tom bar Ida. Det var hemskt att lämna Mamma och syskonen. Samtidigt spännande. Tom och Eva verkade snälla. Vattnet var mörkt och svart. Himmelen något ljusare. Ida blev sömnig. Jam sov nästan redan. De gick in i kajutan, och fann sina platser. De sade god natt till varandra. Ida somnade omedelbart. Jam låg vaken. 

Han stirrade upp i taket. Till slut somnade även han. Ida drömde vackra drömmar, om sin barndom. Jam vred sig i sömnen. Han drömde om svårfångade möss. Ida sträckte på sig. Hon gäspade, och vaknade. De övriga sov. Hon tog av sitt nattlinne. Hon tänkte ta ett morgondopp. Solen var uppe. Den började värma. Båten hade en badstege. Ida gick ut och satte sig i aktern på båten. Hon reste sig, och fällde ned badstegen. Hon klättrade försiktigt i. Det var lite kyligt. Hon simmade runt en stund. Klättrade sedan upp för stegen. Hon tog badhandduken, och torkade sig. Det var skönt i solen, som tittade fram. Hon lade sig på den bakre bänken, och funderade. Jam vaknade med ett ryck. Han visste inte var han befann sig. Han drog täcket åt sidan, och satte sig upp. Idas plats var tom. Han hade drömt om möss. Reste sig upp, och tittade ut ur kajutan. Han blev lugnare när han såg Ida. Han tog av pyjamasen, och satte på kortbyxor, och en tunn tröja. Han gick ut till Ida. Lade sig på den andra bänken bak i båten. Han berättade om sina drömmar för henne. Timmarna gick. Ida blev hungrig. Jam också. Ida började bli irriterad. När tänker han vakna egentligen, undrade hon. Tom sträckte på sig. Han vaknade, och satte sig upp. Han hade drömt att de köpt en sköldpadda. Skönt att det bara var en dröm, tänkte han. 

Agnes och barnen sov. Han tog av pyjamasen. Tog på jeansshortsen och en tunn tröja. Gick mot öppningen. ”Hurra”, utbrast Ida. God morgon, sade Jam. Tom gick in i ruffen igen. Han öppnade kylskåpsdörren. Tog fram frukost till Ida och Jam. Satte på kaffevatten till sig själv. Han kom ut och serverade. Ida hade klätt sig. Hon hade sin blommiga sommarklänning, på sig. Jam hade kortbyxor, och en tunn tröja. De åt koncentrerat. Jam blev klar först. Ida höll på med sin morot. Tom smuttade på kaffet. Idag vill jag fiska, sade Jam. Vi kan fiska, men här finns inte mycket, sade Tom. Här kan du i bästa fall få bleka, fortsatte han. Jag kan berätta om blekan, förklarade Ida. Gör det, tyckte Tom. Ida berättade. Blekan tillhör torskfamiljen och kan vara förvillande lik en torsk men den saknar skäggtöm. Ögonen är stora och den har ett tydligt underbett. Kroppen har för torskfamiljen karaktäristiska fenor, tre ryggfenor och två analfenor. Ryggen är olivgrön, sidorna guldglänsande och buken vit. I våra vatten väger blekan vanligtvis ett till fyra kg och blir femtio till sjuttio cm lång. Blekan förekommer längs vår västkust och i norra Öresund. Den är endast en tillfällig gäst i Östersjön. 

Blekan är en stimfisk som gärna håller till på tvåhundra meters djup under vintern. Den uppsöker strömmande vatten och håller till vid grund och utefter branter. Under lek-tiden i februari-maj bildar fisken stora stim. Äggen kläcks efter ca sex dygn. Under sensommaren och hösten söker sig ynglen in på grundare vatten där de uppehåller sig några år tills de blir större och söker sig till havs. Födan består av mask, kräftdjur, musslor och kräftor. Mycket intressant, tyckte Tom. Ointressant, menade Jam. Jag har förlorat lusten att fiska. Kan vi gå en promenad istället? Jam var sur. Jag märker att du mår dåligt Jam, sade Tom. Berätta du någonting. Du brukar må bättre då. Lustigt nog kommer jag osökt att tänka på någonting intressant, sade Jam. Solen är en relativt vanlig typ av gul stjärna som befinner sig i centrum av vårt solsystem. Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Mycket intressant, tyckte Tom. Jam mådde bättre.  Ida var inte sur. Då tycker vi om varandra, slutade Tom!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar