Rött.
Kaninen Ida och Katten Jam var ute på ön. De satt på
verandan. Pelargonierna blommade i rosa och rött. Tom sov. Ida var upprörd. Hur
länge tänker han sova, undrade hon. Skålarna var tomma. Även Jams mjölkskål.
Jag önskar mig en sköldpadda. Den kan väl åtminstone vakna i tid. Hon hade gett
upp tanken på att sälja Jam. Dels ville inte Tom. Dels vill nog ingen ha en
katt som babblar oavbrutet. Jam tyckte om Ida. Han ville inte längre ge bort
henne. Solen hade nu stigit. Den lyste på bergen bortanför viken. Jam låste upp
ytterdörren, och reglade den mot väggen. Han gick ut. Ida skuttade efter. De
gick och satte sig på södra sidan om huset. Där kom solen åt. Det värmde lite.
Ängen söder ut låg öppen. Gräset var halvhögt och glest. Det var sandjord. Många
ängsblommor trivdes. Blåklockor, och Styvmorsviol. Gullviva och Rödklöver.
Hundkex och lila små blommor. Vita klockor, och blåklint. Borta längs vägen
stod Oxlar, och björk. Björkarna var gula. Torra löv singlade ned i en ström,
likt snö. Oxlarna var gula till mörkrött. Inne bland träden fanns hallon, och
björnbär. Tom sträckte på sig. Han gäspade. Satte sig upp i sängen. Såg sig i
kring. Bredvid honom låg Agnes. Hon sov. Barnen låg i rummet innanför.
Han klev
upp, och tog av nattröjan. Hans kläder låg i fåtöljen. Han gick dit, och tog på
jeansshortsen, och en tunn tröja. Strumpor. Han drog åt bältet hårt. Sista
veckan hade han gått ned tre kilo. Det var onödigt mycket. Ett kilo hade varit
lagom. Det syntes i ansiktet sade Agnes. Han öppnade dörren till köket. Gick ut
där. Inga husdjur fanns på verandan. Ytterdörren stod öppen. Han gick ut, och
rundade huset. ”Hurra”, utbrast Ida, när hon såg honom. Hon hade sin lilla gula
kjol på sig, och en rosa tröja. Tom kramade Ida, och Jam som rest sig. De
tittade på det lilla gula huset åt öster. Det kunde Pappa köpt billigt en gång
för många år sedan, sade Tom. Vi är hungriga, påpekade Jam. Lugn, jag skall
ordna det, svarade Tom. Han gick in i huset igen. Satte på kaffevatten, och
rotade i kylskåpet. Han kom ut till Ida och Jam, med mat och mjölk. Gick in
igen. Blandade till kaffe med en slatt mjölk i. Han tänkte på hur det varit
förr. När han var liten. Huset var uthyrt till badgäster. Kammaren, skonken,
och vinden, var ledigt. Skonken var ett primitivt kök med jordgolv. Där kunde
man laga mat på spritkök. Han var rädd för kammaren. Där hade farmor dött,
visste han. En trampsymaskin stod där. En svart med guldränder. Den var fin. I
köket stod ett grönt skåp.
Trappan upp till vinden slingrade sig. Där uppe var
det brunt. Skeppsmask åt i bräderna. Små högar med fint sågspån, lämnade de
efter sig. Åt söder låg ett sött litet rum. Väggarna var inte solida. På några
ställen bestod de bara av tapet. Där hade det gått hål. Fönstret var åt söder.
Där var soligt och skönt. Bredvid huset åt öster låg en röd liten bod. Den var
fylld av gamla plankor och bräder. Förmodligen ved en gång för längesedan. Tom
gick ut till Ida och Jam. Han hade kaffet med sig. Solen värmde nu. Vad vill ni
göra idag, undrade han? Jag vill bada, svarade Ida. Jam var fundersam. Han
talade allvarsamt. Rymden,
eller ibland yttre rymden eller världsrymden, är de relativt tomma
områdena i universum som finns utanför himlakropparnas atmosfärer. Begreppet
används ibland med den alternativa betydelsen universum. Mycket intressant,
tyckte Tom. Ida skådade upp i himmelen. Nu vill Jam göra sig märkvärdig igen,
tyckte hon. Jam såg nöjd ut. Tom hade packat ryggsäcken, med badgrejer, och
mat. Han tog på den, och reste sig upp. De gick ut mot vägen. Körsbärsträden
var gröna och dignade av bär. Den lilla ladan vid vägen behövde målas. Ida tog
till orda. Hon ville ta revansch.
Huskatter eller bondkatter som de
också kallas är en katt utan registrerad stamtavla. Även om man vet att båda
föräldrarna är raskatter så betraktas inte kattungen som raskatt om den inte är
stambokförd och har en stamtavla utfärdad av ett godkänt kattförbund. När man
tänker på en bondkatt, ser man ofta en randig korthårskatt framför sig, men
bondkatter kan se ut på många olika sätt, vara lång- eller korthåriga, ha olika
färger och olika temperament. Vanligast är korthåriga huskatter eftersom genen
för kort hår är dominant, men en huskatt kan naturligtvis också vara långhårig.
Bottenfärgen på en huskatt kan vara svart, röd, vit eller blå. Vanligen är
huskatter tabbymönstrade, alltså marmorerade med olika färger.
Sköldpaddsmönster i svart och orange förekommer bara bland honor. Mycket
intressant, tyckte Tom. Jag mår illa, sade Jam. Ursäkta en stund. Jag måste
bara kräkas en skvätt. Måste ni bråka, undrade Tom? Nu har ni båda yttrat er.
Då kan det väl vara bra? Jag har inget emot att Ida yttrar sig, ljög Jam. Bara
hon inte talar om katter. Vi är vänner, slutade Ida!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar