Rygg

Rygg.

Katten Jam gäspade. Han krökte rygg och sträckte på sig. Det var morgon i skogen. Han satte sig upp, och såg sig kring. Ida låg på sin plats och sov. Tom sov också. Ställde sig upp och tog av pyjamasen. Kläderna låg på en stol. Tog på en tunn tröja. En mörkblå. De ljusblå shortsen, och svarta sockar. Tog ett skutt upp på byrån vid fönstret. Tittade ut. Himmelen var blå. Tog ett skutt ned, och såg på Ida. Ovanligt att hon sover. Hon gnydde i sömnen. Drömmer nog om maskrosblad, tänkte han. Han öppnade dörren försiktigt. Gick ut i övre hallen. Det var svalt där. Stängde dörren efter sig, och gick fram till trappan. Den var nymålad och fin. Ljusblå. Tassade ned till hallen, och gick in i köket. Vedluckan stod öppen. De hade eldat igår kväll. Dörren till vardagsrummet var öppen. Han gick in dit, och lade sig på soffan. Den öppna spisen såg inbjudande ut. Några förkolnade pinnar låg på botten. Tänkte på Toms Mamma. Hon blev allt mindre social. Jämfört med Toms Pappa hade hon alltid varit folkskygg. Ute på öarna stannade han var tionde meter och talade med folk. Han kände alla, och pratade gärna, och länge. I sin ungdom spelade han dragspel och orgel. Han skrev dikter och sånger. 

Han var avvikande mot andra på öarna. Klädde sig i fina stadskläder, när han inte arbetade. Han var fiskare som alla andra, men tålde inte sjön. Han stod för matlagningen ombord, men tvingades sluta. På öarna fanns det tre saker att välja på, om man inte tålde sjön. Snickare, målare, och tullare. Tullare krävdes utbildning att bli. Han hade inte pengar så det räckte. Blev målare, och flyttade till staden. Där träffade han en kvinna han blev kär i. Hon rökte och drack. Det tålde han inte. Efter två år skilde de sig. Skilsmässa var skamligt förr. I varje fall på öarna. Han var nedstämd i flera år. Åkte så en dag ut för att bada. Såg en underbart vacker kvinna. Eftersom han var mycket social, tog han kontakt. De bestämde att ses igen. Blev kära, och gifte sig efter några år. Fick två barn. Först en flicka. Sedan en pojke. Det var under kriget. Sex år senare fick de en son igen. Ett sladdbarn. Tom. Tom föddes bredvid ett systembolag. De flyttade till ett stort hus i väster, invid skogen, när han fyllde fyra år. Där var skog intill. Han växte upp mycket i skogen. Pappan arbetade på de stora varven. Där byggdes världens största båtar. Han var ofta ledig på vintrarna. Då hade han tid att vara med Tom. De var ute i skogarna. På vintern åkte Tom skidor, och skriskor, på dammar. På våren och sommaren var de ute med båten. 

De flyttade till ett radhus, när Tom var tolv år. Mamman började arbeta. Hon var kontorist. Det var bra för henne, att stå på egna ben. Hon var osocial. Släktingar var ett nödvändigt ont. Vänner hade hon inte. Hon blev chef på jobbet. Tom flyttade hemifrån sexton år gammal. Mamman och Pappan bytte till en lägenhet. Pappan gick bort efter några år. Hon trivdes i lägenheten ensam. När Jam ringer, kan hon säga. Varför ringer du så tidigt, och varför så ofta? Klockan var tio och trettio. Han hade ringt tre gånger på en månad. Hon lever med sin hemtjänst, och det räcker väll? Ida sträckte på sig. Gäspade. Satte sig upp i bädden. Såg sig kring. Jams plats var tom. Hon hade ett gult nattlinne. Hennes kläder låg på en stol. Hon gick dit och bytte till en röd kjol, och en rosa blus. Knästrumpor. Hon öppnade dörren, och gick ut i övre hallen. Där var svalare. Gick ned för trappan till hallen. Verandan var tom. Tom var också hennes matskål. Gick in i köket. Ingen där. Dörren till vardagsrummet stod öppen. På soffan låg Jam, och halvsov. ”Hurra”, utbrast hon, när hon såg honom. De kramades. Hon satte sig i den mjuka fåtöljen. I den öppna spisen låg några förkolnade vedträn på botten. 

De gick ut till verandan. Pelargonierna blommade. En var vissen, och brun. Ida hämtade vatten till den. Jam öppnade ytterdörren, och hakade upp den mot väggen. De satte sig på trappan. Den var grå och slät. Solen hade börjat värma. Den tog sig igenom björkarnas blad och grenverk, på andra sidan vägen. I rabatten utmed huset växte gullris frikostigt. I rabatten mot ängen trivdes de gammaldags rosorna. Ängen var inte slagen på länge. Det tackade ängsblommorna för. Gullvivor delade plats med blåklockor, och styvmorsvioler. Blåklint och lupiner runt brunnen. Humlor och blomflugor surrade och sög nektar. Vid grinden fanns lövträd. Hassel och lönn. Aspar och en liten bok. Tom vaknade. Han gäspade och sträckte på sig. Kysste Agnes på pannan. Reste sig upp, och tittade på barnen. Tom var lycklig!