torsdag 20 november 2014

Rodret


Rodret.

Kaninen Ida och Katten Jam var i båten. Tom höll i rodret. De lämnade prästviken, och styrde mot fyrviken. En underbar lagun öppnade sig. Fyren låg i mitten av lagunen. De styrde in mot den. Det var djupt ända in till stranden. Helt klart muddrat. Ida gick fram i fören. Hon hade rep och kilar i beredskap. Tom styrde. Jam släppte i draggen. En meter från land tog Ida skuttet. Det var en sandstrand. Tio meter upp växte skog. Furor och granar. Jam belade i en stor fura. Båten låg tryggt och skyddat längst in i lagunen. Tom tittade på sjökortet. Det hette ”fyrviken”, här. Efter att ha belagt båten skuttade Ida ombord. Hon var uppåt. De satt ute i båten. Skall jag berätta om ön, undrade hon? Ja, gärna, svarade Tom. Jam väntade sig det värsta. Han såg ned i vattnet koncentrerat. Ida berättade. Ön uppvisar både dramatik och skönhet. Dramatik i form av branta berg, som i nordost. Vid Kvarnudden ligger en ravin vars ena sida utgörs av lodräta klippväggar med flera "jätte-stenblock" som inlandsisen ryckt loss från bergväggen. På östsidan finns både branta klippstränder där det är lätt att lägga till med båt och några populära sandstränder. Skönhet i form av det talrika antal fjärilar som flyger på de välhävdade betesmarkerna under soliga högsommardagar. Slåttergräsfjäril, puktörneblåvinge, silverblåvinge och flera arter pärlemorfjärilar hör till karaktärsarterna. 

Från midsommartid stridulerar flera arter av gräshoppa och stor vårtbitare Barrskogen dominerar men i norr finns en mindre bokskog. I granskogen kan det tränade ögat upptäcka flera vintergröna örter som orkidéen knärot, samt björk- och klotpyrola. I de strandnära tallskogarna finner man den parasitiska tallörten. I väster återfinns strandängar och grunda lerbottnar. Mycket intressant, tyckte Tom. Jam var tyst. Skall vi gå på upptäcktsfärd, undrade Tom? ”Hurra”, svarade Ida. Jam nickade. De lämnade båten. Ida skuttade iland först. Sedan kom Tom. Jam var sist. Jam vände sig till Tom. Nu har hon gått för långt, tyckte Jam. Det är lika bra att sälja henne, tyckte han. De följde stigen. Det var riktig trollskog. Du kan berätta någonting Jam. Då blir du kanske på bättre humör. Det brukar du bli, sade Tom. Ok, svarade Jam. Jag kan berätta om en sjukdom. Hepatit C är en infektion som primärt drabbar levern. Sjukdomen orsakas av hepatit C-viruset. Hepatit C ger ofta inga symptom, men en kronisk infektion kan leda till ärrbildning i levern och efter många år till skrumplever. I vissa fall har patienter med skrumplever också leversvikt, levercancer, eller mycket svullna vener i matstrupen och magen, vilket kan leda till att man förblöder. Mycket intressant, tyckte Tom. Samtidigt kände Tom att han inte ville höra mer om sjukdomar. Ida var lagom tillplattad, enligt Jams sätt att se på saken. 

Bergshällar var insvepta i mjuk mossa. De gick och gick. Stigen ringlade sig fram. Furor och granar stod mäktiga och väldiga runt stigen. Plötsligt öppnade sig skogen. De var framme vid en gård, öster på ön. Inne i ett öppet uthus, byggde en man en ny eka i trä. En äldre dam kom också fram. Hon hälsade vänligt. Hon bjöd in dem på kaffe med dopp. Hon berättade att hennes make inte kunde delta. Han har ”griller i huvudet”, sade hon. Mannen med ekan var hennes son. De såg några katter på gården. Jam hälsade, och försökte tala med dem. Det gick inte. Det var väl vanliga katter. Jam var på ganska gott humör. Ida var inte nedslagen trots allt. Kvinnan visade dem runt på gården. I ett litet hus fanns en gris. Den grymtade till hälsning. Den skulle nog ganska lätt lära sig tala, tänkte Jam. I en inhägnad fanns gäss och ankor. I en annan var höns. På ängen gick kor och får. De flesta fåren sprang fritt på ön. I en bur satt några kaniner. Det var vanliga tysta kaniner. Ida ville gå hem till båten. De sade adjö, och började hemfärden. De gick genom trollskogen. Ida och Jam hade inte druckit något kaffe med dopp. De ville stanna i skogen och äta utflyktsmat. Jam var inte arg på Ida längre. De var vänner. Tom tog av ryggsäcken. Han ställde ned den på marken. Marken var brun av torkade barr. På vissa ställe växte grön eller vit mossa. Där var det mjukt och skönt att sitta. 

Jam upptäckte en myrstack. Han blev intresserad. Vad lever skogsmyror av, undrade han? Ida visste. Stackmyror lever av honungsdagg från bladlöss! De har kolonier en bit från stacken, och någon av "myrstigarna" leder alltid dit. För arbetarmyrorna är detta den huvudsakliga energikällan. Larverna livnärs av insekter som myrorna hämtar hem till stacken, de behöver ju mer protein. Mycket intressant, tyckte Tom. Jam blev för en gångs skull inte arg. Kan du vara så vänlig och ta fram maten, undrade han? Tom rotade i sin ryggsäck. Den var fylld med badgrejer. Till slut hittade han maten. En kokt potatis och en morot till Ida. Kattmat och mjölk till Jam. Då är vi vänner igen? Vi älskar varandra, slutade Jam.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar