Pigg

Pigg.

Kaninen Ida sträckte på sig. De var vid havet. Hon kände sig omedelbart pigg. Satte sig upp i bädden. Hon hade ett grönt nattlinne på sig. Hon såg sig runt. Jam sov i sin bädd. Han snarkade. Reste sig upp, och bytte till en gul jumper. En röd tunn kjol. Dörren stod på glänt. Hon trängde sig ut. Plommonträdet hade blivit mycket större i år. Det stora huset syntes nästan inte. Hon skuttade ut på den lilla ängen. Knaprade maskrosblad, i farten. Fortsatte mot trappan till östra altanen. Under altanen växte inte mycket. Där var skuggigt och mörkt. Dörren till källaren var där. Den stod halvöppen. Ida skuttade in. Det var mörkt och fuktigt. Bland alla källargrejer, låg en uppblåsbar flotte. En sådan som Ida önskat sig länge. Där fanns stövlar och fiskenät. I en hylla fanns gamla färgburkar, och kemikalier. Fem nya gröna dunkar för bensin låg där. Typiskt Tom att skaffa så många, tänkte hon. Dels var det nog till lilla båten. Dels till segelbåten. Den hade en utombordsmotor på åtta hästkrafter. Där fanns rörkopplingar för vatten. De hade funderat på att sätta in en varmvattenberedare. Det hade bara inte blivit av. Fyra fina åror låg där. Tryckimpregnerade plank. Avloppsrören kopplades ihop här. Från duschrummet och köket. 

De försvann ned i marken utanför. Gick till en stenkista nere på tomten. Spindlar fanns i mängder. Usch, tyckte Ida. Hon snubblade över stövlar, när hon tog sig ut. Hon gick upp för trappan till altanen. Satte sig i en solstol. Det var tidig morgon. Himmelen var ljus, och blå. Hennes skål var tom. Hon halvsov, och tänkte på morötter. Jam sträckte på sig. Han satte sig upp i bädden. Såg sig runt. Idas plats var tom. Tom och Agnes låg i sina sängar, och sov. Barnen likaså. Tog av pyjamasen, och tog på en tunn tröja. En blå. Shortsen och svarta strumpor. Jam tog på träningsskor. Det kändes ovant, men träning ger ju färdighet. Han trängde sig ut. Det var lite svalt, men solen hade börjat värma. Fruktträden hade vuxit mycket sista åren. Jam tassade över den lilla åsen där avloppsröret gick ned i marken på väg mot stenkistan. Bland buskarna åt öster växte brännässlor. Inte så trevligt, tyckte Jam. Tom klippte gräset lite mer för varje år. Det skall nog bli fint så småningom, tänkte han. Han tassade fram bland ängsblommor till altantrappan. Han hoppade upp. ”Hurra”, utbrast Ida. De kramades. Jams skålar var tomma. Ida var hungrig. Hon berättade. Potatisen har heta och farliga släktingar. Den goda knölen hör till samma familj som chili, paprika, äggplanta och tobak. Däremot är den inte släkt med sötpotatis.  

Det är skillnad på potatis och potatis. Färskpotatis innehåller mer vatten än en fullmogen vinterpotatis. En annan skillnad är att färskpotatis skördas under tillväxten när bladen är gröna, medan vinterpotatisen får ligga kvar och mogna i jorden efter att bladen har vissnat. Det gör att vinterpotatisen får ett kraftigare skal som sen skyddar potatisen och gör att den håller längre. I september och oktober skördas all höst- och vinterpotatis. Den har fått mogna i jorden och är tålig med ett lite hårdare skal. Efter skörd flyttas den in i kyllager så att den ska hålla och kunna njutas i matlagningen hela vintern. Färskpotatissäsongen inleds i maj och pågår fram till augusti. Jam skruvade på sig. Han tyckte inte om Idas föredrag. Han satte sig i alla fall bekvämt. Ida och han talade om livets glädjeämnen och bekymmer. Solen värmde där på östra sidan huset. Oxlarna var på väg att bilda en hög häck, mot grannen. Tom sträckte på sig. Han satte sig upp i sängen. Jams och Idas platser var tomma. Han klättrade ned för stegen. Gäspade. Tog av nattröjan, och satte på en ren. Han tog på jeansshortsen, och träningsskorna. Agnes sov. Barnen också. 

Öppnade dörren, och gick ut. Körsbärsträdet blommade. Det var svalt ute. Rosenbuskarna blommade. Snart har jag anlagt hela utmarken, tänkte han. Gick mot östra altanen. Uppför trappan. ”Hurra”, utbrast Ida. Alla tre kramades. Jam hade behärskat sig. Nu ville han berätta något viktigt. Nu när Tom var med. Han berättade. Kadiatu, tolv år, var den första ebolapatienten som blev frisk och kunde lämna Röda Korsets fältsjukhus i Kenema i Sierra Leone. Vi vill se många fler överlevare. Men för det krävs personal och pengar. Vi behandlar de sjuka, kör smittade till sjukhus, informerar i byar och städer om smittoriskerna, tar hand om döda kroppar, sanerar hem och delar ut nödhjälp. Mycket viktigt och intressant, tyckte Tom. Ida såg tomt framför sig. Kanske det är dags för en tur till Bryssel igen, sade hon. De gick in i stora huset. Satte sig på västeraltanen. Fjorden låg öppen. En motorskuta tuffade sakta norr ut. Den stora ön på andra sidan, belystes starkt av solen. Gräset i gropen behövde klippas. Ängsblommor trivdes. Är vi vänner nu, undrade Tom. De njöt av utsikten. Vi är de bästa vänner, svarade de små!