Skogskatt

Skogskatt.

Katten Jam sträckte på sig. Han gäspade stort. Han hade drömt om sin barndom. De bodde under fiskaren Bos stuga. Jams Mamma var svart. De tre syskonen var gråa. Vem som var hans Pappa visste han inte. Troligen en badgästkatt. Eftersom Jam var ganska långhårig trodde han att Pappan var en Norsk skogskatt. Det fanns inga skogskatter på ön. Alltså bör han ha kommit med badgäster. Bo var snäll. Han matade dem med fiskrens och kattmat. Jam tyckte bäst om fiskrens. Jam kände tidigt att någonting fattades, i tillvaron. Då sprang han in till grannen. Där fanns två små barn som var snälla. De hette Eva och Robert. Pappan i huset hette Tom. Frun Agnes. Jam tydde sig till dem. Jam ville lära sig tala. Det ville inte syskonen. Inte heller hans Mamma. Jam kände sig avvikande. Hos Toms familj var det annorlunda. En dag frågade Tom om Jam fick flytta till dem? Bo tyckte det var bra att Jam fick ett nytt hem. Jam flyttade. Barnen hade två lekkamrater. De var också snälla mot Jam. Den dagen Tom fick honom gick de ned mot hamnen. På vägen stannade de vid dammarna. Där levde grodor. Dammarna var fyllda med yngel. Klumpar med svans. Fyra ben växte ut. Färdiga små grodor kröp upp ur dammen. I vattnet levde också vattenskalbaggar. De simmade runt, och borrade ned sig i dyn. 

På ytan sprang skräddare. Vattenytan buktade ned, men gav aldrig vika. Jam kände på vattnet. Andnate växte i kanterna. Små gröna blad. Jam ville hoppa ut, men Tom räddade honom. Han blev bara våt om tassarna. De fortsatte vägen fram. Marstrands fästning syntes i fjärran. De kom till piren. Därute satt Bo. Han höll på med sina tinor, och nät. Tom hälsade, och tog till orda. Jo, Jam bor ju mycket hos oss nu, började han. Jag har märkt det, svarade Bo. Vi undrar om Jam får flytta till oss? Det får han gärna, svarade Bo, och skrattade. Det är bara bra om han får ett nytt hem, och han trivs ju hos er. ”Hurra”, utbrast Jam. Bra nu bor han hos oss, sade Tom. Hem gick de vägen längs stranden. Det var egentligen tomtmark, men här hade fiskarna alltid gått. De vek av före bos stuga. Jam gäspade. Han satte sig upp i bädden. Han såg sig runt. Ida sov. Tom och familjen också. Han reste sig upp. Kläderna låg i den bekväma fåtöljen. Han tog av pyjamasen. Tog på en tunn tröja, och kortbyxor. Han gick försiktigt ut i köket, och fortsatte ut på verandan. Hans skålar var tomma. Han satte sig bekvämt, och tittade ut genom fönstren. Solen var uppe, och började värma. Pelargonierna blommade i rosa och rött. En var vit, och vacker. 

Han såg ned över ängen. Han öppnade ytterdörren, och reglade upp den mot väggen. Gick och satte sig söder om huset. I det lilla gula huset åt öster, hade en gammal man bott. Det var han som ”spottade i träskon”. Det var ett uttryck, som betydde lat. Nu var där nya människor. De var snälla och trevliga. Ida sträckte på sig. Hon gäspade. Hon satte sig upp i bädden, och såg sig i kring. Jams plats var tom. Agnes och Tom sov i sina sängar. Hon hade sitt röda nattlinne på sig. Barnen låg i rummet innanför. Hon reste sig upp, och tog av nattlinnet. Tog på en gul kjol, och en rosa liten tröja. Hon skuttade in i barnens rum. De sov lugnt. Rummet var fint, tyckte hon. Tapetera hade små ängsblommor. Fönstret var åt söder. Förutom barnens sängar var där en gammal hög byrå, i ek. En köksstol, och fyra garderober. Fyllda mest med skräp. Hon gick tillbaks in i rummet. Det hade fönster både åt söder, och väster. De storas sängar var i järn, med guldknoppar. En braskamin, var ganska ny. Den stod i hörnet. Bredvid var en byrå i björk. På den stod en TV, med färg. Kläderna låg i en mjuk fåtölj. På andra sidan sängarna stod en bokhylla från IKEA. Framför bokhyllan en köksstol. 

Ida skuttade ut i köket. Hon tittade in på verandan. Ingen Jam fanns där. Ytterdörren stod öppen helt. Hennes skålar var tomma. Hon gick ut, och runt huset. ”Hurra”, utbrast hon då hon såg Jam. De kramades. Han hade sett två möss. De försvann ned i ett hål. Tom tyckte inte om möss. Eftersom Jam inte var bra på att fånga möss, satte Tom ut fällor. Jag kan berätta om möss, sade Ida. Vi har tre olika musarter som kan påträffas inomhus i Sverige, husmus samt större och mindre skogsmus. Husmusen finns överallt där det finns människor. Den håller gärna till i väggar, på vindar eller under golv. Husmusen är en allätare men föredrar frön och spannmål. Husmusen blir maximalt arton månader gammal. Intressant, ansåg Jam. Solen värmde alltmer. De blickade ned över ängen. Gullvivor hade börjat få fäste. De blandades med styvmorsvioler och blåklockor. Är vi vänner, undrade Jam? Vi älskar varandra, slutade Ida!